Aftonbladet – 7 mars 1843, sida 1

VR är påskyndas, och hemställde, då utrymme till manskapets kasernering saknades, om detsamma ej kunde under en blidare ärstid förläggas i några redan färdiga förrådsbyggnuder ceHer tält. Vid den tiden voro dock, enligt Insändarens förmodan, fästningsmurarne mindre färdiga än nu; detta oaktadt väcktes då, så vidt handlingarna visa, ej fråga om att öka garnisonen i Carlsborg eller att ditsända serskildt bevakningsmanskap. Den 48 Augusti 1841, vid afgifrande af årsberättelse, angående fångvården, yttras (pag. 43 i tryckta Berätt.): För att afhjelpa den härigenom förorsakade trängseln i nämnde fängelser (Länsfängelser, der korrektionister qvarsutto) har Styrelsen i underd. utlåtande den 28 April 1838, jemte tillstyrkan af Nådigt bifall till ett af Chefen för Ingeniör-korpsen gjordt underd. förslag till organisation af 2:ne arbetskompanier för befästning af Fredriksborg (vid Rindö), hemställt, att till dessa arbets-kompaniers första uppsättning mätte afgå 200 man från Korrektions-inrättningen å Långholmen, samt 200 man från Korrektions-inrättningen i Malmö. Den 23 April 4842 tillstyrkte Fångstyrelsen, att arbets-kompanierna i Carlskrona skulle ökas med 65 man. Den 30 April 4842 yttrade Fångstyrelsens ordförande, då förslag till läinshäktenas ombyggande afgafs: Rikets Ständer hafva i underdånighet framställt den önskan, att fångar borde användas till arbetet, så vida sådant lämpligen ske kan; och har jag, med afseende härå sökt, att af Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inhämta underrättelser, innefattande --att i Gefle och Mariestad förmodades arbetet kunna verkställas genom kronoarbetskarlar, så framt kompanier af dylika inrättades men ehvad dessa arbeten komma att verkställas på ena eller andra sättet, synas dock i länshäkten qvarsittande pionierer och korrektionister, äfvensom någon del af ransakningsoch andra fångar, kunna, i öfverensstämmelse med gällande författningar, användas vid dessa arbeten, under bevakning al extra fångknektar. Den 21 Oktober 49242 tillstyrkte Fångstyrelsen att 190 man af arbetskorpsen skulle förläggas vid Trollhättan. i Den 6 Juli 4842 tillstyrkte Fångstyrelsen obetingadt bifali till en at Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerås län gjord und. hemställan att Kongl. Maj:t täcktes meddela direktionen vid Strömskolms nya kanalbolag nådig föreskrift, avt nu och framdeles, i arbete vid kanalen emottaga och bereda arbetsförtjenst för sådane försvarslösa personer, som i länshäktet förvaras, och af Kongl. Maj:ts Befallningshbafvande hos verkställande direktören vid kanalbolaget anmälas. Vid denna tid fann Fångstyrelsen icke betänkligt eller för allmänna säkerheten vådligt, att föreslå åläggande för ett bolag, emot dess viljd, att emottaga försvarslösa personer, till ett obestämdt antal, och utan särskild bevakning, eller organisation, eller något fästadt vilkor i afseende på de brott dessa försvarslösa begått eller sättet huru de skulle aflönas och i öfrigt behandlas; men nu — nu fullskrifvas 6 ark för att — — — — ja hvarföre? Men, torde kanske någon invända, sådana händelser måste otvifvelaktigt nyligen hafva inträffat, hvaraf Fångstyrelsen fått anledning, att nu mera än förr hysa fruktan för pionierer, allmänna arbetskarlar och i synnerhet de i länshäktena befinteliga korrektionister som ej vid korrektionsinrättningen vant sig vid ordning och disciplin. Insändaren har sig ej något härom bekant, och har förgäfves i Fångstyrelsens utlåtande sökt någon uppgift derom. Fångstyrelsen har deremot yttrat, att bland korrektionistpersonalen flere finnas, som äro bättre än deras rykte. Insändaren medgifver detta, och tillägger, att han är öfvertygad, att i allmänhet och med få undantag, Svensken stjäl mest af nöd, och att sjelfva den straffade tjufven, om han ej allt för länge suttit sysslolös i korrektionsinrättaing eller häkte, hist begagnar tillfälle att ärligt förvärfva sitt bröd. Dels för att ytterligare ådagalägga inkonseqvensen i Fångstyrelsens åsigter och handiingssätt, dels ock i synnerhet för alt hos en sansad och rättsinnad allmänhet skingra den farhåga, som så väl berättelser och rykten, som särskildt petitionerne i afseende å den nu ifrågasatta organisationen. af kronoarbetskorpsen möjligen Kunnat injaga, vill Insändaren slutligen allmängöra några honom henäget meddelade uppgifter och statistiska beräkningar, hvilka sammanstämmande vitsorda, att hvarken arrestanternes uppförande under sednare tiden, ej eller brottens antal gilva anledning till ökad våda för medborgares säkerhet till lif eller egendom nu emot förr. t Ej längre sedan än d. 25 November 1842 yttrade sig Fångstyrelsen i afseende på kronoarbetsmanskapet, ibland hvilka en stor del förut lidit straff för 2:dra och 3:dje resan stöld, sålunda: Vid allmänna arbetsinrättningen i Carlskrona och på Kungsholms fästning har fängarnes uppförande i allmänhet öfver all förväntan varit stilla och oklanderligt. Ett bevis derpå är minskningen af bestraffninresas ——