trument hvilar, ett slags kadaver, i hvilket kamern skall tralla lif med sin stråke, den må då rara mjukp eller strälf,, ;kort eller långp. Ordföranden i det görande gillet föreslår någor nästerlig qvartett, fyra notariussar eller kamrerare tälla sig midt på golfvet knäppa upp uppslagen å att fodret i rockärmen synes, fatta sina intrumenter och stämma dem, hvarefter de börj: ulla på en gång och ej fastna oftare, än någor vår passage förekommer; då gör stämman let vill säga, den kamrer som kommit i kläm. man, liksom ångbåten gör vid Stäket, han stop. bar Mmaschin och minskar farten, de tre öfriga komma af sig, der blir en stunds deliberation oct indtligen sätts åter maschin i gång och de fyr: iolerna träta och skrika öfver hvarandra. Mar nå ej tro att de fyra notariussarne äro ovänner astän deras instrumenter träta, det ligger i saken: vatur att det så skall vara, det är just knuten att få tre smålioler i lufven på en basfiol, som utgör det sköna i en sådan der qvartett. På stolar och bänkar omkring sitter den andr: klassen, eller så kallade hörare, det vill säga så dana, som hafva ,örar. Att hafva ,örav betyde icke, alt desse äro utmärkt långa, oaktadt dett ofta är fallet, utan att man påstår sig njuta a här några beskedliga karlar gnissla på lika mån sa fioler, man är, med ett ord, karl till att blifv: förtjust, förtrollad och upplyftad, när man hör dq små fiolerna Jemra sig som barnungar, undersde asfiolen brummar som en gammal skolmästare En sådan hörare eller konnässör är vanligen någo: sammal köpman eller annan person, som slagi sig på rolighet, och som varit och är antlinger för lat eller för fet eller båda delarne, att lära si;