Aftonbladet – 3 mars 1843, sida 1

JULI-REVOLUTIONENS BETYDELSE OCH SAMHÄLLSFRÅGORNAS NÄRVARANDE STÄLLNING. (Ur La Phalange.) Juli-revolutionen, som tillvägabragtes i de liberala idgernas namn, var, i sjelfva verket, icke annat än borgarklassens seger öfver den feodala eller landtaristokratien, som under restaurationen hade strälvat att få elt nytt fäste i jorden för lemningarne af sina gamla rötter, hvilka revolutionen al år 89 hade afhuggit. År 1789, under det de borgerliga klasserne stridde för sina allmänna intressen, voro de intagne af storartade idcer, upphöjda tänkesätt och ädla afsigter. De stredo då älven för folket och för menskligheten. Den första revolutionens fruktansvända strider, kejsardömets despotism, dess olycksaliga eröfringsanda och de femton årens komedi, hafva olyckligtvis tillintetgjort det som var storartadt uti 89 års anda. Segrande 48530, hafva borgarklasserne icke bibehållit hos sig annat än känslan för sina egna fördelar. Folkets intressen och rättigheter, Frankrikes öde, fransmännens roll alt taga initiativet i mensklighetens allmänna framsteg, allt det har för dem blifvit likgiltigt och utnött. Folket har stridt med dem och för dem. Sedan segern vunnits är det icke fråga om folket;! LOeNET