Aftonbladet – 28 februari 1843, sida 1

Hervegh sjelf uppgifvit sin afsigt vara, att genom utgifvande al en tidskrift derifrån verka på Tysklands litterära och politiska utveckling, hade alla i Zärich boende Tyskar förenat sig om en petition, hvari de begära bifall till hans ansökning. Det synes som pluraliteten i det goda rådet likväl mera fruktat för frihetsbegäret inom eget land, än för tryckfrihetens verkan på Tyskland, och petitionen bifölls icke, oaktadt flere talare yttrade sig med värma om, det oriktiga 1 förfarandet att hindra en utlänning ilrån att vinna medborgarerätt, blott af fruktan för hvad han kunde komma att företaga sig. Afven i Basel lärer starkt molstånd väckas emot Herveghs upptagande der. I Luzern skulle äfven stora rådet sammanträda, för att öfverlägga om en ny lag, emot missbruk af den fria yttranderätten. Förslaget skall vara i riktig aristokratisk anda, och till och med censur föreslås för alla utom kantonen tryckta skrifter, teckningar, m. m. SPANIEN. Regeringen har beslutat alt utfärda ett val-manifest för alt lugna sinnena och att deri förklara, att hon icke det rinzaste vill inverka på valen, utan önskar att nationen målte till sina ombud välja dem, som ega hennes högsta förtroende. I afseende på Catolonierne har hon äfven vidtagit lugnande åtgärder. Kontributionen är efterskänkt för Barcellona; en Xefe politico utnämnd, att dela eivilmyndigheten med general Seoane; och den häktade redaktören aftidningen Papagayo är befriad utur arresten. En spansk tidning omtalar, att den G Febr. hade till en af Barcellonas portar ankommit en resande, prins Napoleon Bonaparte, son af Jerome, f. d. konung af Westphalen, och brorson till ex-kejsaren. Han hade varit så lik farbrodern, att man icke en gång affordrat honom hans namn, såsom vanligt, för att införas i vaktjurnalen. PORTUGAL. Den beskrifning, som nu meddelas angående upproret i Oporto, synes utvisa, alt det ej haft någon större politisk syftning, utan blott vålats af missnöje öfver skatternas debitering. Det tros att deras belopp äfven kommer att betydligt nedsättas för staden, i synnerbet genom en minskning i de afgifter, som utgå efter beräkning af hyresbeloppen. FRANKRIKE. De franska tidningarna omtala, att den satisfaktiön,; som franska regeringen fordrat af den spanska, för det franska konsuln i Barcelona blef beskylld af dervarande Xefe politico, att hafva anstiftat eller verksamt gynnat upproret, består deruti att spanska krigsministeren i skrifvelse till inrikesministeren låtit i Madrids officiella tidning införa en förklaring, hvari nämnde spanske embetsmans uppgift förklaras ogrundad och föranledd genom osanna berättelser af ifrån staden flyktande borgare. Sättet anses sällsamt nog; men imedlertid tros alla stridigheter mellan de begge regeringarne nu vara åsidolagda. I kamrarne hade nya lagförslag blifvit af ministrarne afgilna, angående statsanslag. En och en half million francs till utgifterna för Napoleons grafvård; lika mycket för hemliga utgifter; en kredit af 29 millioner francs för Algerien, Oo. s. Vv. Vid valen till befäl för Pariser national-gardet har oppositionen haft en afgörande öfvervigt: en följd af, om man får tro de ministeriella bladen, den sorglöshet hvarmed borgerskapet betedt sig vid dessa val. Man tänker föreslå en jernväg rundt omkring Paris, längs befästningslinierna, samt att sedan låta hela nätet af jernvägar från landet förenas i denra. ENGLAND. Det intressantaste de engelska bladen innehålla, är det tal vicepresidenten i handelskollegium, herr Gladstone, hållit i Underhuset i anledning aflord Hovichs, förut i detta blad omtalade motion an-! gående nöden i landet. Vi skole dertill återkomma; men nämna nu endast, att deraf tydligen synes att ministeren beslutat uttala sig för en utvidgad handelsfrihet, och åter antaga det Huskissonska systemet. Reduktionen af engelska armåen blifver ej så stor, som man hade anledning tro. Blott 60 man