Aftonbladet – 25 februari 1843, sida 1

sterne och fabrikanterne inzalunda blifvit förskonade från den allmänna nöden. Fastmera bevisade tillräckligt den omständigheten, att räntevinsten på kapitalet är lika ringa som arbetslönen, alt endast den allt för stora kunkurrensen vid bristande afsältning förorsakat och förorsakar den allmänna nöden. Derföre uppstår den frågan, om icke fältet för denna konkurrens inskränkes af onaturhgaa och godtycktga Jagar; och till denna fråga måste han (lord FH.) svara fa! Bland lagarne funne han sådane, hvilka endast vore bestämda alt inskränka Uliförseln uttirån, och han vore af den mening, att om man upphälde dessa inskränkningar, om man tilläte fri införsel, skulle icke allenast en miäöngd artiklar införas, hvilka såsom It. ex. spannmål direkt skulle komma folkets behof till godo, utan äfven landets industri skulle betydiigt. Han vore fullt öfvertygad, att utiförse!-handeln måste stå i noza förhållande till införse!-handeln, och lika så litet som en enskild person kunde blifva förmögen, om han alltid blott exporterade, utan att importera, kunde äfven ett tand icke förkofra sig, om det inskränkte sig til alt endast befordra exporten, och deremot lade binder i vägen för importen. Hvad i synnerhet En.lands exempel vidkomme, så fattas det ingaonda last hos främmande nationer att köpa de Ibrittiska manufaktur-varorne, men då man icke erbjuder dem möjigheten att lemna sina egna produkter i utbyte, då man blott vili taga emot kontanta penningar af dem, så vore nämnde manufaktur-varor för dyra för dem och till följd deraf kunde dessa icke utrikes vinna någon afsättning. Tiliförene, då man ännu hyllade den åsigten, tt endast guld och silfver bildade ett antagligt puivalent för varor, hade dessa inskränkningar för konseqvensen skull varit helt och hållet på sin plats; men nu, då man fulikomligt skiljt sig från denna skadliga theori, då dess resultat icke erbjuder något annat än hungersnöd, handelns ruin och en tom skattkammare, nu vore det väl tid att afstå från sådana. Slutligen uppmanade lord Howick premierministern, att vidblifva de handelsprinciper, som han sjelf förlidet år erkände såsom riktiga, och hvilkas grundval vore det axiom, att man måste köpa der man finge bästa pris och sälja der man finge bäst betaldt. I hvarje hänseende hade man ieke bordt kullkasta landets hela tullsystem, så som man gjorde förlidet år, om man icke velat fullkomligt verkliggöra de principer, som han erkänt SA RYSSLAND ocH POLEN. Polska gränsen d. 4 Febr. I dessa dagar hafva åler några af bara ryssar bestämde regementen ifrån de inre guvernementerna af Ryssland ryckt fram till polska vestgränsen och skola för längre tid här hafva sina ståndqvarter. Det synes som den allmänt utspridda underrättelsen, att en stor del af ryska militären i Polen skulle vara afmarcherad till förstärkning af sydarmåeen, icke varit grundad; och antingen har man förblandat detta med de förstärkningar som från några regementen afcått till de detacherade korpserna vid Kaukasus, eller ock med de förändringar 1 qvarter-förläsvgningen som egt rum. Det vissa är, att hvad som afsått, blifvit ersatt af andra ryska trupper, och occupationsarmten i Polen är nu lika stark som förut. Sinnesstämningen i detta land blifver i allmänhet alltmer fördelaktig för ryssarne, i samma mån som desse medelst en konseqvent fullfö!ljd inom förvaltningen, på allt sätt skona polska adeln och börjat att låta dess ärfda, diupt rotade aristokratiska böjeiser åter få god fart. Väl kan ännu icke vara fråga om någon sonn tillgivenhet eller sammansmällning af nationaliteten, men det gamla rysshatet försvinner efterhand. I Polen befinner sig den egendomsägande adelsmannen, i materielt afseende, så behagligt som möjligt. Han är dynast, aldeles såsom förut i den gamla så kallade republikens prisade och oförgätliga dagar; bonden är hans vilielösa machin och Juden, representanten för borgarståndet der i landet, som ban aldrig kan umbära, blifver af honom väl eller illa behandlad, allt som det faller honom in. Hans afgifter äro ganska ringa; alla öfverflödsartiklar — som äro elt oafvisligt behof för de förnäma polackarne — fås för godt pris, emedan de