Aftonbladet – 25 februari 1843, sida 1

EE ENGLAND. London den 44 Februari. I gårdagens sessioi i Underhuset väckte lord Howick en motion, at huset skulle konstituera sig till en generslkom mitlte, för att taga i öfver vägande den paragra:el af throntalet, som handlar om landets, men i synnerhet fabriks-distrikternas nödställda blä genhet. Såsom motiver till sin motion, väckt han tppmärksamheten derpå, att nöden, hvilker 1 flere år herrskat imom den handlande och in dustriella klassen, nu äfven sträckt sig till landt mannen; att såväl skeppsrederierne som de hand lande i städerne och köpingarne lida: att fotti afgiften ökas öfverallt; att man kunde påstå det icke gåfves någon klass i samhället, ja, icke npågon enskild medlem deraf, som icke tvin: större el!er mindre inskränkningar och till utom. ordentlig sparsamhet i sina utgiller. Såsom bevis härpå åberopade ban isynnerbet staden Sun. derlands och grefskapet Nortbumberlands ställ ning, till hvilka ban stode i närmare förhål!l Varfs-timmermännens i Sunderland dagspenning hvilken år 1840 belupit sig till 350 å 33 sh. veckan, har nu minskats till 48 a 20 sh., år 4855 funnos der 80 skeppsbyggmästare, till dalo hatv: 36 af dem gjort bankrutt med en summa a 320,000 L. och ö hafva upphört med sitt yrke på stadens bufvudgata stå 40 tull 50 magasi tomina, och förlidet år konsumerades i bela Sunderland endast hälften så mycket kött som å 41841; år 1837 utbetalades i Sunderland 70535 L till fattigförsörjningen, men förlidet år 44,2352 L. hvartill utomdess komma 2 2.492 L. och 800 til 2000 tunnor stenkol, hvilka genom enskilda bidrag samlades såsom ett tillskott i understöde! för de fattiga. Sunderland framstår lHikväl ingalunda såsom något enskildt exempel; på andr: orter, isynnerhet i stenkolsdistrikterne, torde mycket större elände vara förbanden, fastän dessa hade den fördelen, att den icke ändamålsenliga nya afgiften på sådane stenkol, hvilka utföras, i det hela icke drabbar dem, emedan ortens stenkol, såsom af bättre qvalitet, för det mesta föras till London. På landet vore nöden visserligen i det hela ännu icke så stor, som i städerne; men likväl visa sig redan flere förebud, att det lär bli svårt för arrendatorerne att i vår erlägga den då förfallne arrendesumman och om nöden skulle inställa sig bland arrendatorerne, då skola naturligtvis alla andra fotkklasser på landet lida ännu mera. Brist på arbete herrskar öfverallt. Hurudant folkets tillstånd är, derpå finnes icke något tydligare bevis, än den stora minskningen i accisuppbörden, hvilken, såsom kändt är, i förhållande till förlidet års motsvarande qvartal minskats med 4,1753,000 L. Endast en högst betydlig minskning i konsumtionen bland de ringare klasserne kan förklara en sådan förändring. Men nöden skulle hafva varit ännu mycket större, om icke en blid vinter gjort en mängd behof mera umbärlige, än annars. Under sådana omständigheter syntes det vara högst nödvändigt, att parlamentet ändtligen antoge sig saken och grundiigt undersökte, om och genom hvilka lagliga måll och steg en förbältring skulle kunna åstadkommas; och borde detta ske innan åter ett uppror bland arbetarne lemnade bevis, att nöden öfverstigit tålamodets gränser. Man skulle omöjligt kunna hindra den öfvertygelsen, att orsaken till den nödställda belägenheten låge i landets lagar, om man betänker att just i det brittiska riket förefinnas alla medel till den största välmåga Tillförene sökte man ersakerne till nöden i landets penningväsende (isynnerhet i pund-noternes indragning), men Förenta Staternes exempel hade väl öfvertygat enhvar om detta misstag. Likaså litet kunde man rättvisligen skylla det på den direkta beskattningen, eller sisom andra, i machinernes förbättrande och spridande (hvilka blott momentelt kunna blifva skadliga för en eller annan klass) se grunden till den allmänna nöden. Under de sista oroligheterne hade man sökt att göra den åsigt gällande , att fabriksoch andra industri-idkare al girighet nekat sina arbetare den högre lönen som tillkomme dessa; men en blick på förteckningen öfver bankrutterne visar, att kapitali