Aftonbladet – 22 februari 1843, sida 3

— I London förberedes en bill, som skall öfverlemnas till parlamentet, angående examina för sjökaptener, hvilka :de borde undergå, innan de finge befälet på fartyg. Detta förslag finner imedlertid mycket motstånd hos dem, det rör, ehuru det är bevisadt, att från 4805 till 48145 i medeltal 3 !, och från 4826 till 4832 2 fartyg förolyckats dagligen, mestadels till följd af kaptenernes eller styrmännens oskicklighet. — Den 4 Januari 4843 erhöllo 5859 politiska flyktingar understöd i Frankrike, hvaribland 4 Portugis, 7 Tyskar, 389 Italienare, 1468 Spaniorer och 4274 Polackar. Alderdom, sjukdom och obekantskap med språket gjorde 43524 oförmögna att sjelfva förtjena något. Spaniorerne ensamme erhöllo från d. 4 Januari 4834 till d. 34 December 4842 6 millioner francs. — Vid universitetet i Wurzburg har en kongl. förordning blifvit publicerad, enligt hvilken den, som faller i duell, skall i tysthet, utan prest klockare, sorgtåg eller någon förut bruklig grannilät, i en simpel likkista, utan all prydnad föras till grafycn, der intet tal af hvarken prest celler lekman må hållas. — HURU POMERSKA ADELSMÄN JAGA PÅ ENGELSKA OCH HVAD DERAF VIDARE FÖLJER. En hop pomerska adelsmän omkring Freienwalde tyckte att en ann är så god som en ann och förskref en hel hop jagthästar, piskor och hundar från England och redde sig till att hålla parforcejagt liksom de engelska adelsmännen. Till jagtland valde de ädle herrarne stadens mark, 4,000 morgen och läto genom landtrådets embetsmän förständiga magistraten, att om de höga herrarne gjorde någon skada på åkrar och ängar, så kunde magistraten höra efter hos bemälde embetsmän för au få ersättning. Borgarne åter räknade ut, att de skulle komma att svälta en god del af äret, om de ädla herrarne, hästarne och hundarne fingo trampa ned åkrarne och magistraten hos embetsmännen höra efter om ersättning, och derföre samlade de sig på den stora, för första jagten bestämda dagen och gjorde betydligt intrång i den ädla parforcejagträttigheten, och det försäkras, att man aldrig tillförene sett en sådan parlorcejagt. Det fingo borgarne likväl dyrt betala, ty parforcejagten har alltsedan blifvit fortsatt och hela trakten genljuder af de ädla herrarnes och hundarnes skall. — INnDISKA MYTUERR. På Malajska öarne äfvensom på Filippinerna egna urinnevånarne vissa slägten al vackra foglar en gudomlig dyrkan. Sålunda anses på Borneo ett brokigt species af dufslägtet (Galiis) för den stora andens profeter, och den soi skjuter, sårar eller hädar en dylik fogel, han må vara hvit eller färgad, offras åt de förolämpade gudarne. På Filippinerna finnes en art dufvor, snöhvita med en högröd; fläck på bröstet. Man kallar henne Paloma de la pugnalada, det är skogsdufvan med dolkstygnet, och följande myth om henne är gängse bland vildarne: vid första parningstiden byggde ew Palomapar sitt bo i ett risfält, för att rundt omkring sig hafva näring ät sig sjelfva och ungarna. Knappt hade de kläckt äggen, förr än en histklig Dajum Paley, hvilken är lika giftig och fruktad somrskallerormen i Amerika, visade sig och erbjöd föräldrarne en olika strid om deras ungar. Den värnlösa fogela fördrefs och ormen blef mästare öfver nästet och slukade ungarne. Föräldrarne blödde vid denna anblik hjertblodet genom fjädrarne, — derför den röda fläcken, — men gudarne visade dem sedan cen buske att bygga bo uti, då de alltid kunde vara säkra, emedan ormen icke kan fördraga lukten af denna vext, utan städse håller sig aflagsnad derifrån. — Från Berlin klagas mycket öfver de grofva stölder, som der blifvit begångna på den sednare tiiden. På Lietzmannsgatan anfölls nyligen en ung flicka, plundrades och misshandlades svårt. Hos en ansedd embetsman ingingo tjufvar en natt, medelst stegar, genom fönstren, reglade de dörrar, som förde till de i bakdelen af huset liggande rummen, och plundrade derpå skåp och byråar. Husets invånare vaknade väl vid bullret, men kunde ej slippa in i de rum, der tjufvarne. voro, innan dessa hunno beg fva sig bort med sitt byte. Hos professor D. skedde en ännu djerfvare inbrottsstöld. Polisen hade tillsagt honom, att tjulfvar utsett hans hus till föremål för ett försök, och han lät i 44 dagar beständigt bevaka huset, men upphörde sedan dermed, då inga försök afhördes. Natten derpå skedde inbrottet och en mängd saker bortstulos. Tre eller fyra andra lika grotva stölder omtalas äfven. Orsaken dertill, att så månge stölder kunnat begäs, uppgilves vara, dels den tilltagande befoikningen, deis det alltför milda kriminalväsendet i Berlin, och slutligen polisens samt natvakternes bristande kra:t och uppmärksamhet. — Hamburger Correspondenten berättar, att man nyligen upptäckt, det tvenne döttrar på det ohyggligaste sätt misshandlat sin fader. De bodde i Dalheim i hertigdömet Luxemburg och hade inspärrat sin gamle fader i en håla om 6 qvadrat ot, i kvilken man nedkom genom en lucka i golfvet i ett boningsrum. Han hade inga andra kläder än en skjorta och en Ylleduk, och de nakna benen voro medelst en jernsedja fästade vid golivet. Hans säng bestod af en örruttnad halmkärfvye och en stock, som tjenade till nufvudgärd. Luften var alldeles förpestad, emedan hålan sällan blifvit rengjord under de jemton år, il nvilka döttrarne, man vet ej af hvad orsak. på dettal sält behandlat sin fader. Gubben, som blilvit vansinnig, är förd till ett hospital. — ÖTÄCKA ANRÄTTNINGAR. Fransyska tidningen Gazelle des Hopitaux innehåller en berättelse, hvilken! om den är sann, öfverträffar allt hvad man förut hört! .skändlighet. En medlem af le Conseil de Salubrie de la Seine har upptäckt och för polisprefekten). ingilvit, att en stor inrättning linnes vid Barriere du l