Aftonbladet – 11 februari 1843, sida 3

och säkerligen icke varit af honom sjelf önskad, ehuru den honom derigenom visade ungdomliga välvilja bordt vara honom kär, har den så länge fördröjda utnämningen till Skytteanska professionen blifvit ett föremål för tidningsartiklar. En sådan uti Upsala Correspondenten framställer med berömvärd humanitet och som det kan synas, oväld, herrar Wingqvists och Carlssons serskilda förtjenster. Ett litet supplement till jemnförelsen deraf torde dock icke vara öfverflödigt. Uti nyssnämnda Correspondentar tikel säges, att docenten Carlsson nunder sin i högsta måtto offentliga befatt,ning (såsom de unga Kongl. Arffurstarnes lärare) bar visserligen ganska mycket, såväl för sina. höga ,disciplars, som för sin egen skull, sysselsatt sig med pGen vetenskap, som hörer till Skytteanska professionen, men deremot varit beröfvad ) tillfället att visa ,sin skicklighet såsom akademisk lärare; och just härigenom har docenten Carlsson blifvit i detta enda fall mindre meriterad än adjunkten Wingqvist, som nalltid varit närvarande vid akademien ), och nu i flera år med utmärkt skicklighet och till allmän tilliredsställelse förestått så väl den historiska som den Skytteanska professionen. Men ännu en merit, som artikelns författare förmodligen icke känt eller, måhända, ej kunnat rätteligen uppskatta samt derföre underlåtit att omnämna, tillkommer herr Wingqvist, den nemligen, att, utöfver hvad han såsom akademisk årare uträttat, äfven såsom skriftställare hafva tidigt agalagt en djup insigt i fäderneslandets äldre statistiska förhållanden samt en sällsynt förmåga att reGigt och klart framställa sådana ämnen. Det är ins. icie obekant huru hertar Wingqvists och Carlssons sorskilda akademiska specimina blilvit af ved rbörande auktoritet bedömda. Men öfver den förstnämndes uti tidskriften Skandia (24 B. införda ) och af herr professoren Geijer i dess Sv. Foikets historia (3: 535) åberopade afhandling om det, både i politiskt och statsekonomiskt afseende, betydelsefulla gamla kopbarkompagnict tilltror ins. sig vara en icke aldeles obehörig domare. Det torde således vara ponom tillständigt att, äfven offentligen, förklara sin övertygel;e, alt denna, om grundliga forskningar vittnande, handling är en bland de yppersta skrister af sådan rt, som vär litteratur har att framvisa. Ins. har k, sedan den utkom, haft tilfälle aw vara dagligt vittne till dea utomordentliga flit och ihärdighet, hvarned herr Wingqvist, dä han under mellanterm iner kunnat vistas nägra veckor i hufvudstaden, anställt hitoriska undersökningar uti Kongl. Riksarkivet, hvilict även haft nytta deraf. 6 ) Likväl icke utan ersättning, till förmodligen ej obetydligt belopp. Corresp:s anm. ) En större del af tiden utan lön, eller med någon högst ringa, såsom Lideniausk Amanuens vid biblioteket. Ins:s not. ) Om ins. rätt minnes, innan herr Wingqvist ännu blitvit till docent i svenska historien kallad. Ins:s not.