Aftonbladet – 8 februari 1843, sida 2

Att då Heurlins kommittenter företogo sig insam ling tll omskrifna gulddosan, reste den nu mer häktad: kronofogden C: G. Crona på åtskilliga ställen till d mest ansedde bönder inom Stenbrohults, Wirestads Skatelöfs och Thorsås socknar; för att förmå desse at afstå ifrån företaget, under de förfärligaste hotelser och hvarvid han tillvällade sig redan påteknade listo samt våldsamligen fråntog nämndemannen Sven Ga brielsson i Enneryd ett, denna åtgärd rörande förtro ligt bref, hvartill hr kaptenen och riddaren Berg Skatelöf var åsyna vittne. Om allt det öfriga skol flerfaldiga vittnen vara att tillgå. Med här förvarade listor, heter det, kan för öfrig styrkas, att öfver 300 aktade bönder deltagit i insam lingen för dosan och att hela Allbo, härads nämn varit närvarande i Alfvestad, då den öfverlemnade till Heurlin. PERRETFTSYSNEDSETNOD ODEN NISKOR — Öfver norska riksståthållarens, herr Löwen skjolds beslut, att afsäga sig 4000 Spdr af ståt hållarelönen, sedan han förut afstyrkt bifall til storthingets beslut att, vid herr Löwenskjolds af gång, med detta belopp nedsätta bemälde lön, ha gifvit Morgenbladet anledning till några reflexio ner, dem vi här nedanför meddela, såsom ett be vis, att man i Norge icke mindre, än annorstädes koramit till känsla af den, aldrig för ofta uppre pade sanningen, att sparsamhet i statsanslagen ä ett vilkor för sparsamhet i den öfriga hushåll ningen, .och att man fåfängt väntar, att den en skilde skall .ha det ädelmodet att försaka och at svälta ihop den önskliga nationålförmögenheter så länge man genom öfverdrifna löner Jikson ålägger samhällets högre funktionärer attgilva ef terdöme af prakt och slöseri, för att härigenor dels ådagalägga sin tacksamhet för nationens fri kostighet, dels muta de fattigares . missnöje oc de omgifvandes afund, genom att låta äfven der smaka på de luxuriösa njutningarne. Morgenble det yttrar sig på följande sätt: aDet bekräftar sig, att ståthållaren Löwenskjol har afsagt sig 4000 Spd. af sin ståthållarelön, a! räknas från d 4 Juli 4843, då konungen,emc hans protest, biföll. Storthingets beslut, att stå! hållareoch statsminister-lönerna, taffelpengar in räknade, skulle, vid vakans, nedsättas från re spektive 44000 och 40000 Spd. till 10000 oc 8000 Spd. Vi tillstå att det icke blott röjer e cegennytta; att herr Löwenskjold sålunda efter gifvit en del af den lön han är berättigad a! uppbära, men att det bevisar en stolthet, en efter gitvenhet, om man så vill, för allmänna opinic nen, att herr Löwenskjold icke vill uppbära e lön, som alla menniskor anse för hög. Det ka ej sättas i fråga, att herr Löwenskjold vid denr afsägelse handlat hederligt och rätt och att ha derföre har anspråk på ett bifall, som viicke vilj vara de sista att uttala. Men å en annan sida: redan 40000 Spd. en så hög aflöning för en em betsman i vårt land, att man må 4 högsta gra förundra sig öfver den statsman, som velat ar vända sitt inflytande till att bibehålla lönen vi 44000 Spd. . Vi tala här ej om den lagliga sida af saken, om konungens rätt att lemna ett sådar storthingsbeslut . utan afseende; vi förundra 0 blott att det kunnat anses gagneligt, att ministe; presidenten i denna lilla stat skulle pjuta ett ur derhåll af 44600 Spd. att årligen förtäras. Hur litet öfverensstämmer ej en sådan lön med de sparsamhet, hvilken) våra förhållanden göra till e nödvändighet, och huru vigtig är icke.en inskränk ning i lyxen isynnerhet ofvanifrån! Det synt dock vara mycket klart, att, medan näringslö het och nöd, dålig hushållning, öfverdrifna sp kulationer, njutningsbegär och depenser öfver sir vilkor utgöra ett allmänt öfver hela landet u bredt ondt, hvars härjningar dagligen från all kanter förspörjas, det icke heller kunde vara rät att bibehålla en öfverdrifven aflöning för de hög sta embeten. Den höga ståthållarelönen uppfor drar Will en luxus och glans i bemälde embets mans hushållning, som (dels stå i skärande mo sats till folkels armod, och dels, hvad värre ä lockar svaga karakterer till en ruinerande efter bärmning, som sprider sin skadliga verkan ne igenom alla klasser. Herr Löwenskjold drifve icke gästfriheten på långt när så vida, som har närmaste företrädare; men det är ännu icke u redt hur mycket det Wedelska ståthållaresxape med dess fester och patronatskap, bidragit ti den snabba utvecklingen af jeandefränceriet af lusten till graännlåt och skuldsättning. De vore obilligt att gilva Wedeiska systemet skul för alla noblessens och dess efterapares dårskape men det går väl icke heller an att neka all kaus salförbindeise den emellan. För öfrigt är nec sättningen af ståthållarelönen icke större än ku sens förbättring, så att herr: Löwenskjold ännu verkligheteh uppbär lika mycket, som Sandels oc Platen, att ej tala om Essen och Mörner, fing för sina 46000 Spd. Från den finansiella sida hvilken dock cvnac acc vara underordnad. bö