Aftonbladet – 2 februari 1843, sida 1

UHUURTCI plundrade städer och byar, förhärjade vingårdas och sädesfält, m. m. Den 4 Okt. återställdes freden i detta land och fjorton dagar efteråt lössläppes hämnden. Kabul jemnas med jorden; Istalif nedbrännes, och dess imnebyggare, väpnade och obeväpnade, offras åt svärdet; Dschellalabad ligger i aska. Berättelserna öfver dessa onyttiga grymheter äro hjertskakande, och hvarje enzelsman, som ännu bär ringaste gnista af rättsoch ärekänsla 1 sitt bröst, måste anse sig och sin nation djupt nedsatt genom råheten och vildheten af dessa handlingar. Morning Chronicle säger: Den franska tidningen le Constitutionel har rätt då den yttrar, att Afghanistan nu är en rysk provins; :så långt har engelsmännens grymheter vid återtåget bringat sakernal Med ett ord: hela England ogillar förfarandet. En akt af högst egen beskaffenhet är denproklamation, lord Ellenborough d. 26 Nov. förl. år afsaf från Simla, och som äfven utgjort föremål för spott och spe i de mest spridda engelska tidningarne. Vi anse oss böra meddela den, ty den är verkligen ett österländskt opus, och lyder som följer: Generalguvernörn — till alla furstar och höfvitsmän samt Uli Indiens folk. Mine bröder och mine vänner! Vår segrande, bär medför portarna till Somnauths (Juggernaught) tempel i triumf utur ÅA fgbanistan och sultan Mahmuds) graf, afklädd alla sina prydnader, skådar nu öfver Gaznas ruiner. Den åttahundra-åriga vanäran är hämnad. Portarne af Somnauths tempel, så länge vit det ärofullaste crinringstecken af vår nationalära, beviset af eder öfverlägsenhet i vapnens bruk framför folkstammarna bortom Indus. Åt eder, J furstar och höfdingar af Sirhind, Radtshwarra, Malwa och Guzerat skall jag öfverlemna dessa ärorika trofeer al ett segerrikt fälttåg. J skolen sjelfve återföra dessa portar af sandeltrö, met alla äretecken genom edra länder, för det återställda templet. Höfdingarne öfver Sirhind skall man underrätta om den tidpunkt, då vår se errika här skall aflemna desamma vid Sudletshs: brygga. Mina bröder och vänner! Jag har alltid med förtroende förlitat mig på eder tillgifs enhet för engelska regeringen. J skåden huru värdig hon visar sig af eder kärlek, då hon, betraktande eder ära såsom sin egen, använder sina vapens makt för att återförskaffa eder dessa tempelportar, hvilka så länge varit ett monument af edert underkufvande genom Afghanerne. Hvad mig angår, identifierad som Jag är med edert intresse och edra känslor, betraktar jag med samma enthusiasm som j sjelfve vår modiga krigshärs hjeltedater, och ser den odödliga äran lika återstråla på mitt verkliga och mitt adoptiva fosterland. Att värna och befrämja den lyckliga föreningen emellan de begge länderna, som för begges väl är så nödvändig, det! är mina tankars oförryckta mål. På denna enhet beror hvarje indisk bundsförvandts säkerhet, liksom varje den engelska regeringens indiska undersåte, att icke återfalla i de trångmål, hvaraf Indien i fordna tider hemsökts. Endast ikraft af denna enhet har nu vår här kunnat plantera sina segerrika fanor på ruinerna al Ghisni och på Kabuls Bala-IHissar. Måtte den goda försynen, som hittills så uppenbarligen skyddat mig, ännu vidare förläna mig sin nåd, på det jag så må använda den nu i mina händer anförtrodda makten, att Jag kan lyckas ställa de begge ländernas enhet på så stadiga grundvalar, att blifva eviga, och. derigenom befordra och betrygz eder lycka. Ellenborouglho Det synes häraf att hans herrlighet tagit Alexander den store i Asien eller Napoleon i Egypten till sitt mönster, men gått något långt i sin orientalism. Hvad som isynnerhet gör akten löjlig, är denna blandning af kristendom och hedendom, denna förtröstan till himlens försyn och respekt för Juggernaugts blodgudår, som deri framlyser. Man erinrar: sig härvid huru denna rysvärda af sudadyrkan blifvit hittills fördömd i engelska par) Sultan Mahmud var Norra Indiens vidtberömde er-! öfrare, som der förstörde hundradetals pagoder. Han dog år 41028, och hans graf i den nämnde hufvudstaden för ett mäktigt rike, som pryddes af de nu ceröfrade sandelportarne, är eller var ända till vår tid en vallfarts-ort för mahommedanerne.!