Aftonbladet – 31 januari 1843, sida 3

betänkandets innehåll, hänvisa vi blott till paragraferna här ofvan.) Den första anmärkningen rör den omständigheten, att kommitten gjort öfverståthållaren, el ler den hans embete förvaltar, till ständig ordförande 1 centralstyrelsen. Det tillhör väl gammal vana att öfverståthållaren skall föra ordet i inrättningar som tillhöra hufvudstaden, ehuru han borde kunna vara befriad derifrån, i anseende till mängden af sina öfriga göromål; men det synes dock nödigt tillägga, att centralstyrelsen må utse annan ledamot att föra ordet, då öfverståthållaren ej är närvarande, dels emedan styrelsen kan behöfva sammanträda oftare än hans tid tillåter honom vara tillstädes, dels ock emedan ordföranden i en sådan inrättning måste betraktas såsom en chef och sammanhållningspunkt för det hela, hvilken bör kunna egna en större del af sin verksamhet åt omsorgen om inrättningens driftiga handhafvande, och detta blir, med öfverståtbållarens många redan innehafvande disparata göromål, alldeles omöjligt för honom. Ofverhufvud skall nödvändigt lamhet i göromålen uppstå, om man lägger tillsynen öfver för många saker på en hand. Den andra anmärkningen är af än mera vigt. Den angår 6 Sn, om ordningsbyrån. Härvid finnes nemligen icke det minsta föreslaget, huru denna ordningsbyrå skall inrättas, al huru många personer den skall bestå m. m. Man ser blott att ändamålet varit, att en del af polisvården skall bufva municipal till sitt väsende. Detta är i sig sjelf godt, men om man icke tager sig till vara, så kan det lätt hända, att bäraf i sjelfva verket endast uppstår en tillökning af polisens tjensteI mannapersonal under annan form samt en ökad utgilt för det allmänna, jemte anledningar till kollisioner med den nu varande polismakten. Det blir således angeläget att närmare bestämma denna ordningsbyrås beskaffenhet, om den nu varande polisens befattning med byråns 1 förslaget uppräknade göromål skall upphöra eller flyttas under municipal-nämndens tillsyn, eller åtminstone i hvad förhållande denna nämnd och polisen skola stå till hvarandra. Detta är så mycket angelägnare, som ordningsbyrån skulle komma att utölva en ständig och daglig befattning, och om den skall stå under nämnden eller bestå af ledamöter derifrån, så blir det nödigt, att åtminstone någon afdelning deraf skall sammanträda dagligen, emedan göromålen äro af den art, att de ej tåla uppskof. Denna punkt rör således i det hela ingenting mindre än en partiel reform i den närvarande polisorganisationen, och är ganska grannlaga. Den tredje anmärkningen angår 48 3 mom., att tillsynen öfver de allmänna fattigehusen tillkommer kommunalnämndens fattigvårdsafdelning i den församling, till hvilken inrättningen hörer. Om fattigvårdsstyrelsen skall blifva gemensam för hufvudstaden, så bör äfven centralstyrelsen genom en kommitte men icke lokalnämnderna, enligt vår åsigt, hafva tillsyn och beslutanderätt öfver fattighusens förvaltning. Samma anmärkning gäller i afseende på 22 S 3 momentet angående tillsynen öfver de frivilliga arbetshusen, som nödvändigt blifver något gemensamt för hela hufvudstadens omsorg. Den sista och vigtigaste anmörkningen angår den 23 angående tvångsarbetshusen. Kommitteen har här tagit saken ganska lätt, men också nog lättsinnigt, då den helt simpelt kastat ifrån sig frågan om organisationen af dessa arbetshus med den förklaringen, att de skola förvaltas på sätt Kongl. Maj:t serskildt i nåder förordnar. Likväl är denna punkt en af de allrakinkigaste, hvarom en regering kan hafva att besluta, emedan det just är på denna organisation som inrältningens nytta skall bero. Också har ingenting på sednare tider gifvit anledning till så voluminösa diskussioner i andra länder, som frågan om rätta organiserandet af dessa arbetshus. Under medsifvande af svårigheterna att utlåta sig deröfver, hade man således ändock måhända kunnat vänta att en så stor samling, af Regeringen utsedde män icke bordt sky tillbaka för en undersökning derutinnan. Då sådant nu icke skett, är det naturligtvis nödvändigt att Regeringen sjelf utlåter sig härom i nödvändigt och oskiljaktigt :sammanhang med det hela; hvarvid det synes oss vara både naturligt och riktigt, att just dessa inrättningar framför allt böra blifva ett föremål för municipalstyrelsens omvårdnad och öfverinseende, ehuru serskilda, betalda tjenstemän och prester der måste vara anställde. Att göra allt detta med minsta kostnad är också en icke så lätt sak, och just för att ställa inrättningen så att den efter tidens erfarenhet må kunna förbättras, vore det således maktpåliggande, att kommunen sjelf genom en kommitte från centralstyrelsen hade närmaste vårlen deröfver. Vi skole ännu tillåta oss några ord ytterligare om detta ämne serskildt. oem RÖ så. STENEN ala vid Clotilda för att förmå henne att lemna !!