Aftonbladet – 27 januari 1843, sida 1

gdlagen. SRA som ej på lång tid besökt Tuilerierna, hade hal företräde hos konungen, och hans rival, genera Bugeaud, är icke, såsom det förut berättats, an Tländ till Paris, men väntades säkert. I anledning af tilldragelserna på Marquesas ö arna, har befallning afgått till prinsen af Joinville att med sin eskader algå dit från Brasilien, fö att betrygga possessionen, och förmodligen för at genom en kunglig persons dervaro gifva öka vigt åt densamma. Det nya fördraget med England, och som skal gå ut på en nedsättning af tullafgilfterna för begg ländernas bufvudsaklhigaste exportartiklar, är ej än nu å franska sidan undertecknadt. Underhandlin gar med Tyska tullförbundet fortgå, och fransk kabinettet vill göra alla billiga koncessioner. Vär det af hela årliga handelsbeloppet mellan begge dessa folkrika länder uppgifves, besynnerligt nog blott till 36 millioner franes för Tyskland och 5t millioner för Frankrike. I Monitören uppgifves att år 41044 utförts frår Frankrike till Sverige 948 hectolitres vin mer: än 4840, och att franska vinerna utgjorde unge fär hälften af Sveriges vinförbrukning, men at spanska och portugisiska vinerna börja blifva all mer begärliga. F Paris hade varit en förförlig storm den 47 och 44 dennes. Seinen och Marne-fioden had: äfven svämmat öfver och gjort mycken skada kringlicgande landet. I tidningen Sidcle läsas följande reflexioner: Man måste mycket litet hafva läst de fri: ländernas historia, för alt icke veta, att politisl dygd sällan finnes hos dem, som stå i spelser för dem, och att dessa mäns äregirighet, smidig het och ezoism nästan aldrig känna andra gränse) än de, som utstakas af det allmänna tänkesättet De hafva vanligtvis så mycken ärlighet, som de allmänna sederna tvinga dem till. De äro endasi hvad nationen tvingar dem alt vara, och nationen må man framför allt tillskrifva deras svag heter och laster. Om vwvi visade ett mera lef vande och fast sinne för friheten, så nödgade: statsmännen rätta sig derefter. Men de tro sit kunna : sysselsätta sig ensamt med sig sjelfve emedan vi synas glömma oss sjelfve. De vis: sig egoistiske och ombytlige, emedan de anse os: för likgiltige och vacklande. Just häri ligger olyckan. Hvad är orsaken? — Författaren frågar vidare om Fransmännen, nöjda med den : revolutionen eröfrade tillintetgörelse af privilegier, jordens och industriens frigörande och tra ditionernes omstörtning, verkligen vilja låta sig nöja med att vara lika, och icke tillika vara fria Många trodde detta, utan att de vågade säga det Tan tror och fruktar det icke, Om likväl ifverr för de allmänna angelägenhbeterna aftagit, wvisal dock en hvar, när godtycket träffar honom sjelf så mycken otålighet och motstånd, att till och med de, som ofta glömt huru deras frihet skulle beskyddas, icke längre vilja fördraga någon herre Härtill kommer dock Gudskelof ännu, att mar nu i en mennisko-ålder varit van vid det konstitutionella lifvet. Den anda, som rådde 4789 är väl icke död, men hon lider af en farlig sjuk: dom, nemligen fruktan för revolutioner, fruktar för omstörtning af hela samfundet, hvilken fruktan regeringen samt dess anhängare och verktyt söka att befordra. SPANIEN. Espartero är återställd från sin sjukdom, hvilken lärer bestålt i svåra njurstens-plågor. Har hade emottagit uppvaktningar af autoriteter och korpser ; isynnerhet till national-milisens befäl hade han hållit ett lifligt och vidlyftigt tal, hvari han tyckes isynnerhet varit angelägen om att öfvertyga alla angående sitt beslut, att om 22 måinader, då han lemmar regeringsbestyret i drottningens händer, återgå till privatlifvet, samt at han, om Spaniens frihet och sjelfständighet hotades, skall skynda att ställa sitt diamant-bröst emot dess förtryckare och försvara 48537 års konstitution och Isabellas thron. Milisens talare hade dervid försäkrat honom om dess tillgifvenhet för hans person, och täta bifallsrop till rezentens yttranden hade uttryckt alias belåtenhet med dessa. Valen till de nya Cortes skola bezynna den 27 Febr. och rösträkningen ske d. 40 Mars. Anta