Aftonbladet – 26 januari 1843, sida 2

Article Image
deras önskningar. Sällskapet för Afrikas civilisation har skickat en af sina sekreterare, hr Trew, till Westindien för att utforska de dervarande negrernes stämning i afseende på denna sak; han bar der bållit tal på många ställen och öfverallt blifvit mottagen med den största entusiasm af negrerne, hvilka med förvåning och förtjusning hörde de planer, som uppg sjordes för deras hemlands väl. Många förklarade sig beredda att resa öfver till Afrika, de öfriga gåfvo penningebidrag, hvilka, för deras tillgångar, voro ganska ansenliga. I några distrikter på Jamaika kommo bopar af svarta barn för att gifva sin skärf. Civilisationssällskapet har nu till en början, i följd af en kommissionsberättelse, beslutat att, så långt deras finanser tillåta, understödja de åkerbr uksförsök, som för närvarande göras, mestadels under uppsigt af de methodistiska missionärerne i Dumannassi, i Sierra Leona och på Guldkusten, och hvilka redan lemnat några ganska glädjande resultater; att för detta ändamål i Westindien låta undervisa villiga och dugliga negrer i mekaniska konster, i plogens handtering och, om möjligt, i medecin, . samt alt, så snart som möjligt, grundlägga en egen koloni för dem på afrikanska kusten, från hvilken lärare och emissarier kunde skickas in i det inre. Planen är ännu icke fullt mogen, och framför allt är det ännu ej säkert, huru stora de hjelpmedel äro, hvilka sällskapet kan använda för dess utförande, emedan fluktuationen i dess inkomster är utomordentlig; men de goda utsigter, som åter yppa sig, skola förskaffa den medel. Det är ovedersägligt, att slafhandeln sedan 4839 betydligt aftagit utåt hela kusteh och i synnerhet vid Nigers Delta, genom de engelska kryssarnes större mängd och verksamhet; men detta är blott temporärt och den skulle genast åter organisera sig, så snart antalet af kryssare aftoge, eller då upphörandet af fördragen med Frankrike gjorde det möjligt för slaffartygen, alt segla under detta lands flagg. Man måste derföre ersätta den olagliga handeln genom produkthandel, på detta sätt skapa nya bruk och genom erfarenheten öfvertyga negerfurstarne, att deras undersåter eller fångar kunna vara dem till större nytta genom åkerbruk, än genom försäljning till slafhandlare. Derigenom skulle väl slafveriet i det inre icke upphöra, men den skulle förvandlas i ett slags lifegenskap, som hade ett ofantligt företräde framför det nuvarande tillståndet. , De sednaste rapporterna från priskommissionen i Sierra Leona anföra några ganska märkvärdiga exempel på den nya anda, som börjat vakna i Afrika, de säga t. ex. på den sednare tiden har Rio Pongas varit ganska litet besökt af slaffartyg, emedan sådana blifvit plundrade och besättningarne, misshandlade af konung Mungo Jangeys fordna slafvar. Dessa slafvar hade nemligen förklarat sig för fria, efter konungens död, och försvarat sin fribet mot alla de angrepp, som gjordes på den. Likaledes hafva den beryktade slaf handlaren John Armonds talrika slafvar i staden Bangalang vid Pongas efter sin herres död gjort Isig fria, lemnat staden, byggt en by på gränsen laf Fulahs område och omgifvit den med starka Ipalissader. Denna sjellbefrielse af stora hopar af Islafvar måste snart gifva saken ett helt annat Jutseende vid Pongas, och gilver oss anledning latt hoppas, det slafhandeln der skulle kunna utIrotas genom tidigare och ändamålsenligare bistånd Ifrån Afrikas vänners sida. Konungarne af Barra Joch Combo vid Gambia hafva upphört med slafI handeln, emedan de förtjena mera på handel med ,j produkter, än genom försäljning af sina under-Isåter och fångar. Det methodistiska missionssällskapet, begagnade det tillfälle, då de begge Ashbanti-prinsarne, som ;Juppfostrats i England, återsändes, till alt skicka -I sändebud till konungen af Ashanti och att skänka -Ihonom en statsvagn. Denna vagn måste transtl porteras 200 engelska . mil från kusten, genom skogar och floder, der någonting af dylik art alI drig varit sedt, och konungen började med att rlanlägga en väg och bryggor till gränsen af sitt si land. Ändtligen framkom missionen och mottogs -I med stor ståt af hans svarta majestät. Missionä.Iren Freeman har utgilvit en dakbok deröfver, som är uppfylld af de besynnerligaste drag af detta folks otroliga barbari. Konungen var förtjust öfver skähken, och det goda förståndet med England, och skickade drottningen af England en tobakspipa af guld, med hvilken hon skulle röka till bans minne. Han gaf genast tillåtelse till en missions inrättande, gal tomt och materialier till huset, och de begge närmaste tronföljarne började genast lära läsa bos missionären. De sednaste underrättelserha från missionen äro daterade Maj; allt gick mycket bra. Missionen hade några europeiska handtverkare och skall förstärkas. Det lär nästan otvifvelaktigt, att Ashanti, som hittills al varit en stor slafmarknad och bufvudsäte för det

26 januari 1843, sida 2

Thumbnail