lagen förbryter, och att, om någon af desse skall bestraffas, detta vanligen sker mera lindrigt; då deremot de lägre få känna skollagens hela skärpa, för den minsta förbrytelse. Blott ett exempel inå anförds: En yngling i nedersta afdelningen blef, för en ringa förseelse, af en äldre kamrat afstraffad med nägra och tjugu slag af en dagg om 6-qvarters längd och 4 tums tjocklek, så att hela ryggen var uppsvullen, och han vid hemkomsten ej kunde, utan största plåga. aftaga sin rock. Den bestraffade anmälde saken för rektor, och den skyldige umgälde sitt brott endast med mistning af premier och en eller annan termins nedflyttning under sine kamrater — samma straff som tillämpas om någon skulle, tillsammans med sine kamrater, tillställa något litet kalas, af glädje öfver en lyckligt fulländad examen. De yngre hafva häruti det bästa exempel af sina äldre kamrater, som, icke för mycket sagdt, 2 å 3 gånger i månaden hafva en och annan säkallad sexa, t. ex. 4:0 Wallo:g.ässoaftonen, då det, med vederbörandes tillåtelse gifves bal af de högre fiyttningarne, och hvartill lektorer med deras familjer, ävensom andre af stadens invånare äro inviterade. Troligen meddelas då tillstånd att dricka, utan fruktan att sedermera derföre blifva relegerad, helst icke nu spares på spirituosa. Dessa högtidligheter slutas vanligen icke förrän på morgonen andra dagen. 2:0 Christikimmelsfärdsdag, då det är sång i tornet, efter gudstjenstens slut, och starka fluida uppbäras i trapporna till kyrketornet. Då scdermera drickandet om aftonen begynner, räcker kalaset stundom äfven dagen derefter. Ett och annat år är äfven brukligt att på denna dag bal anställes, och äfven sedan den är Slutad, drickes det till firande af en så lyckligt och väl tillbringad högtidsdag. Dervid tillämpas icke skollagen; hvarföre? Jo, troligen emedan öfverträdarne äro af de högre afdelningarne. Dessutom må upplysningsvis meddelas: att ofta den nedersta flyttningen ser sig nödsakad, att genom bjudningar på källare söka förskaffa sig en och annan beskyddare bland de högre afdelningarne, för att undgå den verkligen härda bestralffning, som den yngre ofta måste, kanhända blott för en obetydlighet, utstå, och endast derföre, att dennes kassa icke alltid tillåter källarlefnaden. Hvarföre tillämpas icke lika strängt de S iskollagen, som handla om bestraffning kamrater emellan? Insändaren will nu här meddela föräldrar och målsmän några upplysningar om deras barns och myndlingars första gymnasiiår. Vid första inträdet på gymnasium är emottagandet af de äldre kamraterne icke det mest lofyande; dock bör nämnas, att vanligen de första 8 dagarne äro för dem de bästa, emedan de då ännu icke befunnits värdige att erhålla namn af zymnasister, utan då benämnas: Pecus (boskap); men angenäm är dock denna tid ingalunda; ty vid hvarje af de 6 dagliga läsetimmarnes början och slut måste de finna sig vid att af de äldre kamraterna emottaga rätt ansenliga saltportioner, som ordentligen, och om iman så får säga, konstmässigt ingnidas i håret. (Obs. Verkställes på så sätt: Saltet tages i handen, fuktas med någen för handen varande vätska, t. ex. vanlig saliv — är den af tobak, så mycket angenämare — eljest hvad vått som heldst kan åstadkommas, till och med det naturliga vattnet är ypperligt; derpå ingnides det med all kraft i hufvudet på den utkoradoch detta oftast så, att den lidande ej slipper undan, utan med ew bokstafligen blodigt hufvud.) Och utom det att dessa alldagliga insaltningar ofta ätadkomma ganska obehagliga åkommor — ty den preparerade nödgas ofta 2 å 3 timmar bivista lektionerne, utan att kunna blifva derifrån befriad — kan hvär och en lätt föreställa sig den deraf förorsakade plåga, då vanligen det mest grofkorniga salt dertill begagnas. Det har väckt insändarens förundran, att lärarnes, i allt öfrigt så prisvärda uppmärksamhet ej ännu hunnit fästa sig vid den så starkt förekommande omständigheten, att gymnasiegolfvet, under nyss förut nämnda dagar, är till den grad beströdt med salt, att en inkommande, som cj är i gymnasii hemligheter invigd, skulle nära på tro sig vandra fram på golfvet i ett saltmagasin, der saltkornens krasande — åtminstone i en ovans öra — orsakar ett högst obehagligt missljud. Detta oskick uti en offentlig lärosal, anser insändaren vara så mycket otillständigare — om ej o:örlåtligare, — som för gymhasii räkning hålles — eokom städerska. — — — Sedan denna, nu omnämnda tid tyckligen är tilländalupen, anses ynglingarne värdige att upptagas bland antalet af de öfrige kamraterne; — men i samma stund äro de ock underkastade bestraffningar för den minsta förseelsee mot de fyra högre flyttningarne, — dervid icke skollagen, åtanen af herrar superiores sjelfva stiftad lag, tillämpas, — och hvilkens enda bestraffn ng är — stryk. Första året af gymnasietiden kan således en yngling anses sämre än slafven; ty nästan ingen timma går förbi, med mindre icke någon afstraffning sker. Mellantimmarne, eller vid ombytet af lärare, — hvilken ofta långa mellantid lemnar Custos godt tillfälle, att på de yngre använda OR ARTE RR RR RR RR vå RR RE ER ARE EE TR NA TA a ra A NA ÄT