Aftonbladet – 19 januari 1843, sida 2

MM— — — — — -—-——-——-—— — MMMM — Vicomte, känner du den -masken? — Nej. Hon roar mig endast och tyckes tvert om : känna mig. å — Ja, det är sant; du är en ung man, som i hufvudet inte har annat än lasten, i hjerta rök och i själen gnistor. Du sträfvar efter originalitet och begår dårskaper; efter du är Page. vill du nödvändigt spela Hamilcar. Kanhänds jag inte känner dig? — Åh jo, obegripligt väl. — Hvad er markis angår, som talar så väl sade echauve-sourisn, är det ännu bättre. Er bror spelar den rol, som är er egen. Det fattas er ingenting, för att briljera och förföra, mer är förförelsen. Jag känner inte en enda man si komplett renons derpå, som ni. Ni utledsnar hertiginnan; och ni är nog starrblind att icke sc det. Ni vill inbilla verlden att ni är hennes älskare, och hvar och en vet, att ni aldrig haft något hopp. Ni är häftig, svartsjuk, egoistisk nå väl, min herre, tror ni nu att jag känner er Guvernören för pagerna visade sig i detta ögon. blick i slutet af korridoren; han förde i triumj masken, som icke lemnat h nom. — Se der är hertiginnan de Presles, fortfor chauve-sourisn; tro mig på mitt ord, mine her. rar; jag är satans lilla kusin, som ni ser. Markis jag afstår er bror åt er; det är han, som fört hit den sköna omenskliga i er väg. Farväl! vi återse hvarandra. Hon försvann i hopen. De begge bröderne betraktade hvarandra förvånade. — Det är inte hertiginnan, mumlade pagen — Det är en trollpacka — hvem f-n är det!