Aftonbladet – 19 januari 1843, sida 1

Article Image
som på sednare tider bufvit till Hofrätten öfverfivyttade, hos Kongl. Maj:t hemställt, buru som det ej vore möjligt för endast en notarie att fullgöra dithörande åligganden, heldst verksamt biträde af e. 0. tjenstemän ej kunde påräknas, och derföre anhållit det båda notarietjensterne, jemte hela aflöningen 4,200 Rdr, måtte fortfarande få bibehållas, hvartill nytt anslag ej erfordrades, endast de till indragning bestämde 400 Rdr finge såsom arfvode utgå till dess de åter kunde å stat uppföras. Statskontoret, häröfver hördt, yttrade sig ej kunna bedöma behofvet af båda tjensternes bibebållande, men afstyrkte dock Hofrättens begäran, på den grund, att sedan de 400 Rdr blifvit indragne, någon motsvarande disposition af ovissa besparingar icke lämpligen borde ske. Vid Justitiedepartementets föredragning häraf den 26 sistl. Nov. har Hofrättens ansökning väl afslagits; men då dels göromålen betydligen ökats, dels den ensam qvarstående 2:dra Notarien och Kanslisten i Justitierevisionen G. Bacher är ålderstigen och sjuklig, erhöll Krigshofrätten tillstånd förordna en tjensteman att tills vidare biträda vid notariegömålen, äfvensom att, derest Bacher kommer i åtnjutande af hela lönen -800 Rdr och sålunda tillgång till aflöning för det extra biträdet kommer att saknas, Hofrätten må vid hvarje års slut sådant anmäla, hvarvid Kongl. Maj:t vill tillse, huruvida tillgång till serskild aflöning då må kunna beredas. — Uti skrifvelse till Kongl. Maj:t, hade Justitiekanslersembetet den 40 Juli 4840 anfört, hurusom, vid granskning af Statskontorets expensmedels-räkning för år 4858, Ofver-revisions-departementets Civil-rikenskapskontor anmärkt, att Statskontoret, dels till e. o. och t. f. tjenstemän, hvilka emot serskild : aflöning skulle biträda, då sådant för arbetets skyndsamma gång erfordrades, dels till ordinarie tjenstemän, hvilka utom egna tjensteåligganden bestridt sådane göromål mom verket, hvilka ej tillhörde de af dem innehafvande tjenster, sistberörde år, på grund af 3 och 42 SS i 4720 års instruktion, såsom gratifikationer utaf expensmedlen utbetalt ett belopp af 900 Rdr Bko. Revisionen bade väl inhemtat, att det enligt instruktionen varit Statskontoret medgifvet, att då antaga e. o. tjenstemän, hvilka emot apart aflöning skulle biträda des dåvarande få ordinarie; dock som verkets personal sedermera förökats ) i mån af göromålen, och Statskontoret derjemte sedermera, .genom Kongl. bref den 26 Sept. 18144, blifvit berättigadt att vid ledighet af kammarskrilvaretjenster, efter anmälan hos Kongl. Maj:t, låta dem på obestämd tid stå otillsatte och disponera hela l5nerne till affvoden åt på prof antagne e. o. tjenstemän, hade revisionen yrkat, att under observations-titel måtte uppdebiteras den del af de år 4858 utdeldta gratifikauioner, som till ordinarie och mot lön t. f. tjenstemän utgått, utgörande 491 Rdr 32 sk. Bko, samt att hädanefter inga gratifikationer måtte af expensmedlen utdelas; och hade Kammarrälten denna anmärkning till Justitiekanslers-embetets handläggning öfverlemnat. Efter upptagande af Statskontorets förklaring och Revisionens påminnelser, yttrade justitiekanslers-embetet sig anse de åt e. o. och t. f. tjenstemän utdelade gnatifikationer icke vara obehörige; men ehuru det ej syntes medgifvet, alt ät tjenstemän med lön disponera andra medel för bestridande af annan tjenst, än de å stat innehafva, ansåg embetet denna åtgärd dock ej innefatta sådan uppenbar afvikelse från det gifnastadgandet, att ersättningsanspråk derå kunde grundas. Imedlertid, då frågan om dispositionernes behörighet berodde af olika åsigter om de åberopade paragraferna; så, enär det vore nödigt, att anledning till anmärkningar för framtiden undanröjdes, hemställde embetet, dels huruvida anmärkningen horde medelst åtal fullföljas, dels haruvida Statskon) Till följd af ett vid 1823 års riksdag fattadt beslut nedsattes åter personalen frän 45 till 30, likväl med bibehållande af förut utgående lönceanslag, hvarigenom lönerne betydligen förhöjdes, Hkväl med uttryckligt vilkor, att tjenstemännen ej finge innehafva andra tjenster å rikets stat — ett stadgande, som dock aldrig blifvit strängt följdt. — K em BR RrErpRB-R-r-r-R-RE-RrH-r0ss

19 januari 1843, sida 1

Thumbnail