Aftonbladet – 7 januari 1843, sida 3

tryggt kan uttala det. Nå väl —, med klappande bjerta, med tårade ögon, med darrande hand nedskrifver jag dessa heliga ord, dikterade af den renaste känsla: Jag vill blifva er maka. Amanda Blomsterwall Morgonen derpå afeändes en betjent till prestgården med ofvanstående, af den renaste känsla dikterade himlapost. Att dess innehåll på det högsta måtte hafva behagat kyrkoherden, bevisas deraf, att betjenten erhöll 2 Rdr Bko i drickspenningar. Nyhelen, att mamsellen stod på Vippen att blifva förlofvad med pastorn, hade imedlertid äfven kommit till öfverstens kunskap, och han brydde henne på silt eget bastanta vis ouppr hörligen. Guvernanten, döf för allt, utom känslornas mystiska språk, bibehöll en förträfflig kontenans, Men ingen undrade högre än Emma på den hastiga vädervexlingen i bennes kärleksverld. Men Emma var också endast sexton år. Vid denna ålder är ett stort pastorat af föga värde. På eftermiddagen kom kyrkoherden i egen person, prydligen borstad och pomaderad. Omöjligt vore alt beskrifva guvernantens ljufva bryderi, då hennes blifvande stöd fyra gänger djup! bugade sig för henne, liksom fordom i drömmen brödernas kärfvar för Josefs. Kort derefter liksom genom en tyst öfverenskommelse, aflägsnade sig alla ur rummet, för alt lemna det blitvande paret allena, och der stodo de nu fiere sekunder framför hvarandra, tysta som Egyptens prester, Den gode läsvurmen, som 1 sin sula studerkammare skulle kunna hålla det mest klassiska tal för sina kära pipor och böcker, kunde omöjligen få ett ord öfver sina blyga läppar,