Aftonbladet – 24 december 1842, sida 2

vet. Det var från båron Nordenhjelm på Millesholm, en gammal vän och krigskamrat, och innehöll en bjudning för ,onkel Pistolsvärd och fröken Emerence, att då de besökte Sumpmyra helsa på vid Millesholm. Majoren smålog och beiltade bjudningen för sin syster, hvarefter han lät henne afhöra halfva finska krigshistorien med en hop ohistoriska detaljer om åtskilliga äfventyr, i hvilka baronen och han gemensamt deltagit. Nu har jag inte på många år, slutade han, hört talas om honom, han lär vara gift med en förnäm och briljant dam från Stockholm och lefva rätt godt och väl, den hederspaschan; han var mig alltid en så der underlig patron, tillade han, f-n kunde ej bli slug på honom, men tapper var han och rask, och är nu baron, fastin han är hara pojken mot mig; Ja, syster Emerentia, jag har läst matematik och fortifikation för honom; han är hela tjugu eiler tjugufem år yngre än jag, och är redan baron, och blir väl grefve, om han får lefya.n Han är ju född ofrälse? frågade fröken, som salle något värde på sitt vapen, två pistoler, korslag sda öfver ett svärd; han är ju född ofrälse ?n Ja visst, ja visst; han hette förr helt simpelt Stål, eller kallade sig så; åtminstone hette han Jet i Helsingfors i tiden. Han är således en parveny,, yttrade fröken. Parveny, uppbrusade majoren; ty han kände ingen annan skilnad mellan folk, än sådana, som han kallade för bra karlar, och rackare; någon medelsort fanns ej till i hans föreställning, Parveny, hvad vill det säga, syster Emerentia? Vi äro alla parvenyer inför Gud, och dåen ene ej en bit bättre än den andre, och dessutom har Nordenhjelm elier Stålen varit min discipel, och var snäll, frök en syster, snäll som f-n. Andra dage stogs resan. Långa Petter Anlers, gårdsdrängen, som stod väl hos majoren, medan ban aldrig disputerade, men ändå hand