Isteg i detta fall? Och månne Svenska jernberedninIgen icke ifrån detta håll har att motse betänkliga Ttilldragelser med afseende på möjligheten att bibeI hälla åtminstonc, om vi ej kunna öka, Svenska jernets kredit? Serskildta stämplar på varmblåst köpeItackjernvore åtminstone rimligare, än den i AftonI bladsartikeln påpekade för skeppningsjernet; ty huru Isvårsmidda tackjernssorter bruken än måste mottaga, nödgas de i alla fall tillhålla sina arbetare att lemna Isvarsgildt jern deraf, ehuru sådant mäste ske på bekostnad af öfverjern, öfverkol och tid. Det är en temligen afejord erfarenhet, att det varmblåästa träI kolstackjernet blir jernfattigare och svårsmiddare än 1 det -kallblästa, och att denna Iedsamhet ökas, ju svagare malmerna varit och ju högre blästertemperaturen på hyttorna hållits, det tror sig insändaren hafva tillräckligt erfarit. I smidesverkstäderna begagnas också upphettad bläster, som vi nogsamt alla känna. Första följden al upphettad bläster vid smidet är en ökad härdtemperatur; följden deraf en råare härdgång; följden deraf ett tyngre härdarbete och sist en ökad afbränning och ett dyrare jern. . Men nu har man: likväl flere kraftiga medel mot en för hög härdtemperatur, då den inträffar och de tillgripas af arbetaren utan be tänkande och med lätthet så fort de beköfvas och varma blästern går sin gilla gång. Fördenskull inträffar i dessa verkstäder aldrig af varmbläster en råare härdgång med sina påföljder, annorlunda än då rägående tackjern ditkommer. Någon fara för jernets styrka kan nemligen vid härdsmidet ej gerna tänkas utan rå eller hård härdgång, och ej en gång då om man kostar arbete och tid derpå tillräckligt. Insändaren känner blott ett enda fall, då den upphettade härdblästern kan blifva vådlig för jernets egenskaper, då nemligen bläsverket är mycket svagt och tackjernet för hårdt malmadt. Smeden kan i denna händelse hvarken genom arbete eller ställning förekomma, att ju icke alldeles overkade räjernsbitar nedslippa på det balffårskade godset i bärden och kladdas in bland detta här och-der, utan att-undergå den ringaste förädling, förr än under omsmältningen, då deraf i lyckligaste fallet blir ett slag: råstål, som tager sin plats öfverallt i smältan, men döljes af det omgifvande mjukare jernet, till och med under sjelfva hammaren. Brist på lättfluten slagg i bärden, då sådant tackiern brukas, är orsaken : härtill. Den svaga och upphettade blästern (uppvärmningen gör blästern än svagare), förmår ej bilda nog slagg ur sådant tackjern, utan torkar i stället bort den, och allt arbete är då fåfängt. Derföre att upphettad bläster har benägenhet att göra härdgåängen torrare, hårdare (reducera jernoxidul ur slaggenj, än kall bläster, är den vid ett dylikt tillfälle afgjordt skadlig: samma olägenhet inträffar med kall bläster på dylikt tackjern, om blästern är för svag, men faran är vida större med upphettad svag bläster. Under andra förhällanden kan man knappt tänka sig någon fara för jernets egenskaper af upphettad blästers bruk i härdar. Det är likgiltigt, om blästern antagit 200? hetta redan i tättan, eller uppnätt denna värmegrad först 3 å 6 tum framför formmynningen. Blästern verkar, i hvilketdera fallet som helst, ändock ej på jernet i härden, innan den antagit en hetta, som lemnar 200: — långt bakom sig. Då varmlauftshärdar inrättas, så att smeden ej vid behof kan utbyta den upphettade blästern mot kall, så har man bKeröfvat arbetaren ett bland de kraftigare medlen mot Så kallad rå härdgång, och liksom tvingar man på det sättet honom att smyga sig fram med sämre jern, inblandad i det bättre. Således kan man väl antaga, att äfven på detta sätt någon skada träffar vår jernberedning af den varma blästerns bruk; men icke är detta den upphettade blästerns fel? Vi hafva erfarit, att varmblåst tackjern blir jernfattigare och mera trögsmidt, än det kallblåsta. Deraf följer helt naturligt öch begripligt, att vi borde kosta mera tid och arbete på det varmblåsta tack-. jernet, om deraf skulle kunna erhållas lika rent jern, som af det kallblåsta. Nu hafva omständigheterna så besynnerligt fogat, att nästan samtidigt med varmblästerns införande i Sverge, började man öka arbetspersonalen för härdarne, för att sålunda kunna fösa ned tackjernet fortare, än fordom skedde, och det oaktadt tackjernet nu är af beskaffenhet att behöfva längre tid på sig, för att kunna öfvergå till smidigt jern. Vi inse lätt, att bandteringen häraf kan sägas haiva lidit af den varma blästerns införande; men icke är allt detta den upphettade blästerns fel? Vi ingå ej härstädes i närmare detaljer härom, churu ganska mycket vore att härom säga; vi blott anföra händelsen, som .var egen nog och kom på vär jernhandtering som ett åskslag, just i det hågen var som lifligast fästad på möjligheten att förbättra det svenska -jernet. Den hågen tog genast en helt annan riktning, och insändaren tror knappt att mer än 3 å 4 jernverk stadnade qvar på den egentliga bättringens väg, den den de ännu fortsätta, sig till ett vida redbarare gagn, än om de andra uppnått några hundrade skeppunds högre tillverkning. ERITRNSETSPRTAE POET TN MTRL EDI TITLES TTT DSESITEEN TPESRAT Se