Aftonbladet – 9 december 1842, sida 2

det derföre att emellan hvarje riksdag hafva en undersökningskomite i och för detta ämnes reglerande, dit hvem som helst kunde få inkomma med upplysningar och förfrågningar, på samma be som det sker i England. Någonting i den; vägen försöktes väl äfven härstädes år 1834, och de upplysningar, som då vunnos angående priser och kostnader för serskilda -slags varor -m. m:, voro ej utan nytta för ständerna, men denna nytta blef likväl vida mindre fullständig, än den kunnat blifva, om dels alla protokoller och handlingar efter hand blifvit tryckta och utdelade till allmänheten, dels: de näringsidkande och: handlande mera allmänt hade känt sin rättighet, att få aflemna upplysningar inför komitten. I hopp imedlertid att den lilla början, som då gjordes, måtte kunna få någon fortsättning, och äfven emedan det torde kunna intressera läsaren i allmänhet, vilja vi här upptaga en beskrifning på förfaringssättet i England, der man aldrig utfärdar någon lag öfver tullfrågor, och i allmänhet icke någon författning i ett vigtigt ämne, innan en offentlig undersökning de commodo: et incommodo föregått. Dervid tillgår på följande sätt: Om någon parlaments-medlem gör ett. lagförslag, så begär han att en kommite målte bildas; denna utnämnes af presidenten i kammaren, hvarvid motionären alltid är en af ledamöterne. Denna kommite håller sedan sessioner på bestämda dagar; hvar och en kan begära att blifva hörd af densamma och den har äfven sjelf rättighet att kalla till sig hvem som helst, för att erhålla upplysningar. Den som nu begär ett sådant förhör, inlemnar vanligen förut en promemoria, med-uppgift: på sitt stånd, öfver hvilken del af föremålet hän kan lemna upplysningar o. s v., hvarefter presidenten i kommiteen sedan kan rätta sina frågor. Då det i England, likasom annorstädes, gifves många pratmakare, som gerna höra sig sjelfva tala, så aktar kommiteen mycket derpå, att hvar och en må blifva hörd. egentligen i den: del af saken, som han praktiskt känner, och den som blott vet något af andras sägen, eller vill hålla theoretiska föreläsningar, finner sig snart öfverflödig; män med verklig affärskunskap höras deremot med största uppmärksamhet; på hvarje af deras svar kan hvilken ledamot som helst af kommiteen göra nya frågor och på det viset händer, att ett vittnesförhör någon gång räcker flera dagar. Efter hvarje sådant förhör meddelas vittnet ett stenograferadt protokoll, som det läser, korrigerar och underskrifver, och vid förhörets. slut frågas det, om han ännu har något att anmärka, på det han må kunna inlåta sig på punkter, hvilka förut blifvit ovidrörda. Det är nästan omöjligt att sanningen dervid kan blifva fördold, ty då vittnen med de mest olika intressen böras, så gifva den enas påståenden: anledning till frågor af en annan och allt blir kontradiktoriskt undersökt. Hvarje vittne har rättighet att, så länge undersökningen räcker, begära företräde å nyo, antingen för att meddela nya fakta eller att belysa påståenden, som efteråt blifvit gjorda al hans motståndare. Presidenten -har dock härvid rättighet att afskära diskussionen; om den skulle gå till onödig vidlyftighet. Vid undersökningar af stor vigt och betydligt omfång räcker ofta en parlamentssession icke till, och de: tryckta. förhören och bilagorna bilda ofta flera folianter. Vid undersökningar, som lifligt. intressera publiken, blir protokollet tryckt alla aftnar. och utgifves af parlamentet till ett otroligt lågt pris, hvarigenom hvarje intresserad kan erfara, om hans åsigt är tillräckligt representerad... Härigenom har händt, att ofta, sedan en undersökning varat en längre tid, amständigheter, hvilka dervid:förekommit, gifvit anledning att förekalla vittnen, som gifvit en ny gestalt åt hela målet och den dertill hörande lagstiftningen. Så skedde det i den minnesvärda undersökningen : angående postväsendet, hvilken redan hade räckt öfver två år, och aufgifvit åtta berättelser med åtskilliga förbättringsförslag, då en: dittills alldeles obekant person, Rowland Hill, framkom med sitt system af pennyporto (för hvarje bref genom England betalas numera ej fullt 4 sk. rgs i porto), som sedan visat sig utgöra en så stor välgerning för landet, segerrikt försvarade densamma mot postverkets häftiga inkast om dess oduglighet och löjlighet,: och slutligen förmådde kommitteen : att antaga detta mästerstycke af den nyare civilisationen. Hade man nu, säger den, :från hvilken -yvi hemtat denna beskrifning, efter tysk sed utnämnt en kommitte af bara embetsmän,: så hade man aldrig kommit till detta djerfva system; och om parlamenskommitteen icke hade gjort sina förhandlingar hekanta under loppet af sjelfva undersökningen, så hade Rowland Hill sjelf aldrig fallit på denna ide. Slutligen, om undersökningen icke hade haft den fullkomligaste offentlighet, så hade allmänna rösten aldrig af styrelsen kunnat tilltvinga sig denna reform, emot den ifriga oppositionen af posltjenstemännens tabulaturvana och fördomar. Då för: två år sedan: en kommitte var bildad öfver frågan om tullarnes nedsättning, ditskickade Londons kaffehusegare en deputa stion, som, till kommitttens och nationens förvåning ådagalade den otroliga tillvexten af kaffehus för de SKEENDEN SEAN REA mera sinne för det ovanlisa. romantiska. än miin