SSE BISKOPSHUSET I LUND. Hr Professor Nyström har begärt rum för fölande, redan i går till Redaktionen insända, arikel: En uti Lund utgifven tidning innehåller en, särdagens Aftonblad till någon del reproducerad, arikel, rörande det derstädes under byggnad ståend Biskopshuset, hvilken artikel utmärker sig lika myc: set genom en affekterad öfverlägsenhet i architekto. nisk kunskap, som genom sin bittra och hatfulla kri: iska ton, samt till öfverflöd ådagalägger att förfatltaens hufvudafsigt är, icke att lugnt, opartiskt oct ipplysande afhandla ett föremål af allmännare in. resse, utan att reta, såra och nedsätta personlighe. er, som af ett skäl eller ett annat äro honom miså ragliga. Från mig, som hans kritik förnämligast räffar, kan på en artikel af denna hänsyftning något gentligt svaromål så mycket ifrågakomma, som jag ir öfvertygad att hvarje opartisk läsare genast och jelfmant gjort, rättvisa åt de många minutiösa annärkningarne, som öka radernas antal, utan att i wufvudsaken någonting bevisa. Likväl, och då nägra aktiska upplysningar kunna meddelas, som öfver den mörka färger hållna kritiken skola mähända kasta n mildrande dager, har jag ansett såsom en gärd a iktning för den allmänhet, under hvars pröfning fråran blifvit dragen, och såsom en skyldighet mot mig jelf, att för dessa upplysningar i bladet begära en lats. Historiken af byggnadens tillkomst, sådan den i irtikeln är uppdragen, tarfvar till en början några ttelser. Den första ritningen till byggnaden upp: ordes 1827 celler 28, icke af mig, utan af en Forilikations-konduktör, vid. namn Lundberg. På min örsta omarbetning deraf, som 4829 godkändes, bibells, enligt Hr Biskopens uttryckliga önskan, så väl vaningarnes höjd och indelning, som: den inre anyrdningen, hvilken sedermera endast obetydligt blifvit örändrad. Jag förtjehar för densamma följaktliger varken. beröm eller tadel, men kan cj undgå all nedgifva, det jag för min del finner ö vervåningarne, äsom enskild boning för en hög embetsman, äga på let hela en både heqväm och värdig inredning. — Detta första projekt afsåg Biskopshusets anläggning vå Helgonabacken, När sedermera fråga väcktes om en innan byg spadslokal inuti staden, nära Domkyrkan, r höll jag 4839, på egen begäran, tillstånd att itarbeta ett nytt projekt, hvaruti jag sökte att emelan den nya byggnaden och Domkyrkan tillvägabrina en Ööfverensstämmelse i stil, som af de båda byggradernas förhållande till hvarandra syntes mig påkalad. Härvid var naturligtvis ej min mening att ätadkomma någon architektonisk-antiqvarisk kuriosiet: ett hus, till sitt utseende 600 år äldre än det erkligen är, utan en byggnad, hvaruti Domkyrkans til är lämpad till lokaloch klimatfordringar, till naterialierne, som skola begagnas, till vår tids plägeder och de idter, man nu gör sig om en beqvämg boning. — De sålunda omarbetade ritningarne Iefvo samma år 4839 underställda lokal-auktoriteteras pröfning, och desse hade sig till biträde en erfaen architekt, hvars omdöme ar rtikelförfattaren säkergen cj jäfvar, nemligen Hr Professor Brunius, som isserligen cmot projektet fram tällde några detalj