Aftonbladet – 25 november 1842, sida 2

hållande ej ouppmärksamma ungdomen, lärer tra utan exempel... Det säges nemligen, att de fleste lärarne vid Strengnäs gymnasium midtunder sin ephori ögon uppenbart bryta emot skolordningen deruti, att de ej infinna sig i lärorummet på timslaget, utan anse sig beständigt böra afbida qvartens förlopp, innan de derstädes kunna inställa sig. Utom det, att desse derigenom olagligen och egenmäktigt undansnilla en fjordedel af den lagliga undervisningstiden (ty de lä. sa blott en timme hvarje gång) och således förvandla de 96 lärotimmarne för gymnasiets 3:ne auditorier, till blott 72 i veckan, så lemna de genom en sådan efterlåtenhet åt ungdomen för hvarje timme en stund till. stoj och oväsen; eller också till öfverläggningar ir pleno och beslutet om hvarjehanda, som vanligen just icke plägar gå ut på hvad samvetsgranne lärare mena med god ordning. En annan åtgärd vore icke heller ovärdig hr biskopens uppmärksamhet , nemligen att tillhålla samtelige lärarne att på ett ändamålsenligt sätt uppfylla sin i skollagen föreskrifna skyldighet att besöka, hvar och en sina inspiciender ibland ungdomen uti deras qvarter, hvar genom lärarne blefve nägot hemmastadde med ungdomens hemseder,: och hvarigenom de tillika kunde försätta sig i ett verkligt faderligt förhållande till sina elever, hvilket tilläfyen— tyrs skulle göra det nya proiossbestyret temmeligen öfverflödigt. Men vi tala i fåvitsko. Säkerligen ansåg hr biskopen sjelf såsom gymnasiilärare detta lagens bud besvärligt att efterlefva, och deraf, om ej af annat, härleder sig otvunget det milda öfverseendet Lill flere nu varande lärares uraktlåtenhet i detta hänseende å gymnasium och kanske äfven i skolorna. Att så väl denna som den andra försummelsen är hefr cphorus bekant, derom eger intet tvifvel rum. För denna gång vilja vi, såsom obudne ej falla besvärlige med flere råd. Kan hr biskopen emot vår förmodan, genom att allvarligt behjerta de nu gifna, uppnä sitt syftemål, ådagaläggandet af gymnasial-institutionens förträfflighet, skall det vara oss ganska kärt ; men ser hr biskopen, att han i detta hänseende kommer till korta, då väntar man att han sätter sig öfver alla småaktiga konsiderationer, alstår ifrån sina förut fattade tankar, och befordrar inrättandet af offentliga läroverk, med bättre form och anda, än dem som nu finnas. Till ett sådant har rectorn i Örebro skola offentligen framträdt med förslag, och skulle äfven hr biskopen vara obenägen att tillerkänna det aflägsnare Nerike den förmån, som med förenämnde förslag åsyftas, så vore det ändå väl; om han gjorde begynnelsen medelst Strengnäs gymnasii sammansmältande med dervarande skola, för hvilkas amalgamerande flere gymnasiioch skollärare på stallet ej lära vara obenägne. I Strengnäs bör man ej kunna klaga öfver brist på medel, hvilket med eller utan skäl föregifves såsom ett väsendtligt hinder för realiserandet af förslaget i Örebro. Omskapningen i Strengnäs fordrar dock vida större omtänksamhet från de reglerandes sida, emedan sjelfsvåldssmittan å gymnasium efter förcningen möjligtvis skulle kunna utbreda sig till skolan, mer än fallet nu är, ehuru visserligen Strengnäs gymnasii granskap icke heller för närvarande är utan skadlig inverkan på den der befintliga skolan.