Aftonbladet – 24 november 1842, sida 2

PR SEA rarens mening, ej vara långt ifrån kanten afklippan, då hela truppen på en gång stannade. Hvad står på? frågade anföraren med en dof, men vredgad röst. Ett sakta mummel hördes. Den ene hviskade till den andre, och sorlet gick så hela vägen utföre, dervid det dröjde en stund innan det hann till. anföraren. Får jag snart veta hvad det är fråga om ? sade denne i vredgad ton. Vid den helige Bennets marter, den som förorsakat detta dröjsmål, skall äkta sig för min dolk. vAck, sir Reginald! sade hans nästa man, en olycklig händelse har inträffat. Tredje man uppifrån, Andres tror jag, är sjuk och Kan Rvarken komma upp eller ned. Han harfått den heliga sjukan — så kallade man fallandesoten — och har sanslös klämt sig fast vidstegen. ;En helfvetes omständighet!, sade anföraren, i det han skar tänderna af vrede. : Befall att hans nästa man stöter sin dolk i hans sida och nedsparkar honom från ; stegen :: Fast nej, man kunde höra fallet :.. han kunde. skaka. stegen. Säg till, att man håller fast honom till dess jag sjelf kommer opp. Anföraren började . nu att klättra opp för stegen, dels öfver, de andra, dels bredvid dem, i det han befallde hvar och. en, alt så mycket som möjligt böja sig åt sidan, eller trycka sig tätt intill stegen och hålla sig väl fast. Först efter flere minuter, hvilka för de i luften sväfvandes ångest syntes förvandlade i timmar, hann anföraren till den sjuke, som förlorat all besinning, men maehinmessigt klämt sig fast vid stegen och dessutom laf sin närmaste man framför fasthölls vid håret.