Aftonbladet – 18 november 1842, sida 2

ma gard, Och etter all anledning 1 samma hörn deraf, der brand för några månader sedan blifvit anlagd och af tvänne skomakaregossar röjd. Detta, i förening med den omständigheten, ait elden, efter berättelse, först. blifvit bemärkt af grannarne, har väckt misstanka, att olyckan tillkommit genom mordbrand. Undersökningen i poliskammaren lärer väl upplysa, hvad skäl man har till denna förmodan. — I går afton hade teaterns vänner ett rikt tillfälle till val af nöjen. En ny större pjes på den Kongl. teatern, en för andra och en för första gången på den Nya. Penningen, af Eduard Lytton Bulwer, komedi i fem akter med flera tablåer, gafs på förra stället och vann ett stort och flera gånger stormande bifall. Pjesen gafs ock öfverhufvud väl, och isynnperbet uppburo herr Dahlqvist och fru Hjortsberg bufvudrolierpa på ett utmärkt förtjeastfullt sätt, samt framropades, hvar för sig, efter spektaklets slut. Stycket rättvisade således äfven här sitt rykte, och bör, i anseende till värdet af sitt innehåll, länge kunna förblifva på scenen. — På Nya teatern gafs ock en femakts-komedi: Giftermål för penningar, af Scribe och en annan författare tillsammans, och Theobald eller Flyktingen från Ryssland, i en akt. Den förra af dessa pjeser är rätt underhållande, om också ej biang Seribes allra bästa; den sedånare är mera en efemer produkt. Utrymmet tillåter oss ej för tillfället att vara utförligare, men vi återkomma till en närmare analys af alltsammans. — t— — Direktionen öfver. Kongl. armens pensions-kassa får, till åtlydande af föreskriften i 28 . af Kongl. Maj:ts, angående armens 2ckords-emorterings-fonds förvaltning under den 3 Juli 1840 utfärdade nådiga reglemente, sedan fondens hufvudbok för redogörelseåret från den 30 Juli 4841 till den 4 Juli 48429 blifvit afslutad, till upderrättelse om fondens inkömster och utgifter för året, samt om ställningen vid årets slut, meddela följande utdrag utur nämnde hufvudbok. Inkomster: Ackords-räntor från armen 460,717; intresse-medel 1,339; anmärknings-medel 486; deagaböter 3; summa R:dr b:ko 162,546. Utgifter: Förvaltnings-kostnader 41,498; räntor 123,082; restitutioner 58; reserverad vinst genom nedsatt ränta 11,436; R:dr b:ko 436,075. Öfverskott, hvarmed fondens skuld blifvit amorterad 26,474. summa R:dr b:zo 4692,546. Fondens skuld den 4 Juli 4841 utgjorde 2,674,079; afgår: amorteringen under året med 26,474; återstår 2,647,607 ; utgörande fondens skuld den 30 Juli 1842. Fondens ställning sistnämnde dag ådegalägges genom följande uppgifter: utelöpande obligationer med 5 procents ränta 13,700. Förfallen ränta derå 4240. raed 47, proc. ränta: a) räntebärande 4,533,900; b) förfallne den 4 Juli 18492 Rdr 678,200; tills. 2 212,100. Förfallen ränta derå 83,502; med 4 procents ränta 958,100; förfallen ränta 7,545; skuld till det å R. Ständers riksgäldskontor, för ackordsregieringens befrämjande anvisade kreditiv 23,504; skuld för skedda öfverlefvereringear 166; skuld för reserverad vinst genom nedsatt ränta 21,153; summa R:dr banzo 3,320,182. När ifrån denna summa äfdrages fondens disponible tillgångar och fordringar den 30 Juni 4842, utgörande tillsammans 6792,574; återstå 2,647,607, utgörande, såsom ofvan är uppgifvet, fondens verkjige skuld den 30 Juli 1842. (Ur St. T.) ——— LL — Dagligt Allehanda kommenterar i dag de reflexioner, soma Aftonbladet bärom dagen gjorde öfver den möjliga händelsen ef presidenten von Hartmansdorffs inträde i konseljen, och ytt rar dervid följande: Ehuru vi, sanningen att säga, icke hört omtälas datta rykte, så förefaller det likväl oss, i motsats till ÅA. B., ganska sannolikt, ty ultrakoteriet har nu mera icke stort mer än två personer att bjuda på, nemligen herr von Hartmansdorff och herr Nerman, om man ej vill tillägga landshöfdiogarne Nauckhoff och Bergenstråhic. Någonting otroligt är det således ej, att koteriet skulle önska dessa män till ministrar och anse dem dertill dugliga och passande. Icke eller vilje vi, lika med A. B., obetingadi medgifva, att ett sådant ministerombyte blefve så serdeles olyckligt; landet finge då öpgna ögon, och man kunde wid nästa riksdag vänta sig en afgörande strid på li och död melian folkets representanter och dess re gering. Man finge väl se, om herr von Hartmansdorff då vore lika käck som vid sista riksdag att, från sin bänk, anfalla både hela riks-stånd och enskilda representanter och :att strida för den absojuta. konungamaktens principer. Den nu varande ministören med föga annan grundsats än att uträtta så litet som möjligt, att icke stöta sig med något intresse och låta det gå, så länge det icke går sönder af sig sjelft, är verkligen af den art, att den knappt kan kallas ena regering, och det kan fördenskull tagas för afgjordt. att allt vigtigt, som med en sådan ministåre, varder proponeradt nästa Ständer kommer att förberedas och beslutas af personer utom ministeren, d. v. 8. inom kamarillan, hvilken på detta sätt:blir farligare, utan än med regeringstömmarne. Om deremot herr von Hart