Aftonbladet – 17 november 1842, sida 2

öra de sökandes meritförteckningar i tidningarna och den som afråder härifrån, har påtagligen för afsigt att de tysta intrigerna må verka till fördel för någon af de mindre meriterade. Annonsen har i detta hänseende just gifvit oss en vänlig och lämplig påminnelse. Likväl anse vi framför alla jemförelser angeläget, att man fäster uppmärksamheten på en sak, nemligen att hufvudstaden i närvarande ögonblick sar behof af en — eller om man så vill: ännu en — kyrkoherde, och framför allt af en Pastor primarius, som betraktar sina åligsanden till församlingen från en upphöjd och sannt religiös synpunkt, och som äger både nog personligt anseende och organisationsförmåga, för att ej mindre taga en verksam och ledande del i skapandet och förvaltningen af de anstalter, som röra de fattiga, än äfven genom exempel, kristlig föresyn, uppmuntran och inverkan på andan hboz det öfriga presterskapet gifva och bibehålla åt detta stånd den höga moraliska ståndpunkt, som ensam kan skänka detsamma hvad som här mest behöfves, ett verksatat inflytande på det sedliga tillståndet hos församlin-arna och den stora mängdens, de fattigas likasom de rikas förtroende och tillgifvenhet. Denna erinran hear, såsom läsaren torde finna, icke afseende på någon viss person, men att sjelfva syppunkten, hvarifrån tiltättningen i vår tanka hufvudsakligen bör betraktas, är den riktiga och vigtigaste; att det är derefter som vaiet framförallt af hvar och en torde böra inrättas, att således till och med alla andra och yttre konsiderationer höra vika derför, lärer icke af någon röstegande kunna bestrides.