Aftonbladet – 16 november 1842, sida 1

bankrörelse. För öfrigt har denna bankaristokraii uppträdt med alideles samma sätt ant vara, samma äsigter af statsförbålianden och samma derpå grundade anspråk, sem den gamla verldens aristokratiska korporatoner öfver huivud. I de stora Nordamerikanska handelsstäderna bildade dess ledamöter en egen umgängeskrets, öppen blott för jemiikar i aktiebe:opp och penningstyrka, mea med utestängande af det samre folzet, hvartill man öivermodigt räkuace den flitige landtbrukaren och siöjdidkarep. Vid de Nordamerikanska helsobrusnarne och badorierna, och i sina -praktvidor till:de densa aristokrati ej blott med E-glands rikaste bördsariswvokrati i lyx, i byggnader, i kosstsamlingar, ek:psger, fuilblodshästar, spel och kappränningar: E-4else männen sjelfva vödgades tilstå, att den häri öfvertröäffade sina idealer i Östern och på Aay-. market. Lefnadssättet var imedlertid ej de: enda, hvari den sökte en dylik täflan. Skrytet dermed kunde blott gifva ett sken al iikhet med själsfränderna i Europa, så dängepoitisk öfvervigt ej svarade åsremot. Siräfvaudet citer övermakt i samhälle: kusde föijzktligen Cke. dröja länge, att biifva den N rdamerikanska bukaristokratiens lifligaste passion. Tillfredsstaitandet deraf var likväl oförenligt med statsinrättningen; och att undanrödja detta binder sxulle; fordrat en längre tid än den brådstöriande Nordamerikanska spekulationsandan medgaf. Lyckligtvis hade den i Europas aristokratiska ba der tillräckliga bevis huru man vida: fördeizttgare kan kringgå, än undanrödja politiska bIider, och ait det i de flesta sådana fall är försåuligast att sorgfälligt vårda skalet under det att man tillegaar sig kärnan. Den fann snart, att: med fulikomligt bibebållandg af formen, den: kuzrde bemäktiga sig väldet utan att synas göra det, och den lyckades i denna plan för en tid. Rättigheten att bevilja eiler vägra lån och dis-: kontering, bief den Nordamerikanska bankaristokratiens medel att vinna sitt ändamå:. Medlet var så mycket lättare att använda, so Iö-: reisekapitaälet i Nordamerika till största beloppet (eburu ej tiil största sedeleller mynsizume rären) utgjordes af enskilda personers V.xlar,) diskonterade och satta i omlopp genom ba.kerna: och denua omständighet tvang hvarje betydande affärsman att stå väl hos bankszstukratien, hvartill åter enda utvägen snart be: att vid allmänna val rösta i dess intresse. 1 spetsen för ligan stod dea största bland priva:bans kerna, dena så kallade Förenta Staternss Book i Phisadelphia, förstärkt genom sina kring hela Unionen förlagda utvexlingskontor eller filial banker, oeh genom alla de privatbanker, som från den bemtade sin kredit eller sin fond. Genom denna förening af alla bankers ins tressen till ett gemensamt bief bänksristosratiess makt snart så oemotståndlig, sit den! började inverka, icke blott på de serskilda statsstyrelserna, utan på sjelfva förbundssivräl-sen, och för att herrska enväldigt återstod för den blott att vinna samma välde öfver köngressen och presidenten. Sådant var förhållandet för! omkring 45 år sedan; den epok, då Nortarnerisanska bankaristokratien stod på sin Jyeckas spets. Såsom karakteristiskt för dess sjilst nde den gamla veriden förtjenar härmed anvmär-. kas, att man på den tiden icke försporde något klander emot Nordamerikanernes aristokrstiska örkofran, hvarken i West-end elter S:t Germain. utan tvertom de angenämaste på densamma run jade förhoppningar, att Nordamerikanska Staterna ändtligen efter en femtioårig anarkisk iörvils else ändtligen hunnit mogna för återgången till ett ordnadt samhällsskick, med sitt tlibörligå ristokratiska element, och, när skickelsen så ogade i tidernas fullbordan, äfven med sin nonarkiska slutsten i statsbyggnaden. Härvid hade man dock uppgjort sin räkni värden oåtspordt; man hade ömt det bjärpn la i Nordamerikanska grundlagen, enligt hviiket jelfva presidentvalet ligger så uteslutande i den tora pluralitetens, det egentliga folkets, bönder,. tt alla försök till dess fortsatta ledninz af nåson från folkets gemensamma intresse skild fakion måste misstyckas. Uader denna förgätenCa EE ER ar Re ng a er TEESE rr