Aftonbladet – 12 november 1842, sida 1

måste blygsam träda tillbaka för den, ännu äldre än bon, ännu lefvande verkligheten. d Menethon, Egyptisk prest i Heliopolis omkring 360 år före Caristi födelse, stref på Grekiska en bistoria öfver Egsp:en, efter de annaler, som bavarades i templienrs helgedomar. Danne författares arbete, ofta äberopadt af äiderdomens skribenter, har gått för ess förloradit Josepbus, Julius Africanus, Eusebius hade derutur gjeri utdrag, hvaref vi fått en Egsptisk Konunga-låsgd, som börjar med Mene och slutsr vid ÅA!exender, innefattar 351 dynastier. Men dessa sednare författare anföra Manethon stuna dom olika, så till Konungarres pamn, som derag regeringstid. Msn har ledr sig efter dessa uppgitter dortill, att den förata af M-nethons Konupgalängd begynte sin regering vid 5860 år före Chrietf) födelse, och att hans 4:de dynasii inträdde vid år 5490. Manethor uppgifver. att den störste af de. ill Memphis hörande, vid Gz:h ännu befiotiiga pyramiderra byggdes af Soufi, den förste Pharaonen af A:de dynastien. Om man från nyssnämnda tiderymd af 5190 år efireger 63 år, , som uppsifvas hafva varit Soufis regeringstid, så får men 6899 såsom denga pyramids nuvarsndåe ålder. En Ecgelsmen, Överste Wyse, som bekostat en stor summa penningar på gräfningar omkring och undersökningar af de tre största pyramiderna vid Gizeh, upptäckte år 1838 i den största ef dem 4 nya kamrsr, der det fanns, hvad man hittills icke träffat någonstädes på dessa minnesvårder, — bieroglyfer. Bilderna voro ej huggna i stenen, men blott tecknade på väggarze med röd fårg. De upptsga bland annat 9:ne Pharac-namn, som läses Schoufou och Ana-Schoufou; detta sednare detsemma som det förra med en föresatt Guda-titel. Detta namn Schoufou afviker föga från Soufi hos Manethon, och anfyder äfven frindskap med namnet Cheops, som Herodot gifeer åt dem, som byggt denna pyramid. Herr Thiloriser ingaf år 1840 till Franska Vetenskaps-Åkademien en beräkning, stödd på en i nämn,z de hieroglsfskrift angifven stjernornas siällping, när pyramiden byggdes. Han kommer derigenom till det resultat, att denna pyramid skule vara uppförd 4550 år före Christi födelse. H:n anförer derjemte, efter en Araisk bistorieskrtifsare från H3sirans äidsta tider, Abou-Zeid-el-Balkhby, att under Kalifen Almemoens lefnad man fann på nu ifrågavarande pyramid ristad en inskription. lydande: Vid denna lid befinner sig Lyran wi Kräftans tecken. Beräkningen härefter, säger den Arsbiske skrifsällaren, gaf 2 gånger 36.000 år före Hegiran,. Antagande att med år här menas månens omloppstider, hvaraf gamla Kronologign Jemnsr flere exempel, kommer Thilorier med dån Arsbista vppelften derhän, att pyramiden byggdes 4540 år före Christi födelee, och ban armärker vidare, att, om, utgående från år 595 före Christi födelse, då Combyses inkräktade Egypten, men räknar åren ä! de 22 dynastier och de 4 regeringarne af 4:de d,nestien, hvilka, enligt Menetbor, följde på Mycerini regering, samt man dertill lägger ds 78 år, som, excligt Piinius, voro förflatne emeilan Mycerini död och börynnelsen af den största pyremidins bygensd, så får mall SARA år emellan denna byggnad och Christi Yfelce, ; leroglyfskrift paPeR BARE a mr tm av senan dådan Pharao-långd, på ett tempel sf Thebes ruiner, hade, jemte de flera, som men derutöfver i bierogyfskrift funnit, redan förut 1ill åtskilliga delar bestyrkt Manethons uppgifter, och den ålder kan gitver åt Esyptens kultur. Vi måste då sätta trö till dessa förvånande siffror. Obelisken vid Hallopolis, ännu upprätt på sin plats, är, såsom inskriften visar, rest af Paarao Osortasen, redan för 4000 år sedan. Hebreernas första annaler, skrifoa af Moses, äro deremot yngre än 3370 år, och Grekernas äldsta historie, Herodots, ej ä!dre än 2300. Sedan Egypten, inkräktsdt af Greterna under Alexander, Jydt Piolomeernes styrelse intill Aususti sid, då det trädde under Romersk, kom 4et i medlet af 7:de årbumdradet af vår tideräkning under Ara: blsk, ech blef från den tiden alldeles främmande för Europs. . Få resande bade besökt landet, när — nu för ett hundrade år sedar — den Kongl. Danska Regeringen ditsände, på fornforskningar, en förtjenstfuli meon, Kaoten Norden. Hans resa innebålier en mängd värdefalla anteckningar, som ofta; under ett slags linkognito, fått rum uti sednare resandes arbeteh. lEngelsmarnen Pocock, ungefär seratidigt msd Norden i Ez2ypten, kan ej sina uppgifters tillförlitilghet mäta sig med denne. Båda bade de för många svårigheter att öfvervinna, för att om den fornegyptiska architexturen kunna lemna cågra upplys-ningar af egentlig vigt.