Aftonbladet – 12 november 1842, sida 1

anslag till lärda verks utgifvande, för att dymede!st kunona utgifva de urderrättelser han samla! i E-ypten. I sin ansökning hirom framligger herr Cronstrand en redovisning för sina åsigter om Egyptens minnesmärken och sitt arbete med deras aftecknande, jemförda med sina föregångares, hvilken blifvit af Statstidningen offentliggjord och väcker mycket intresse. Den Jyder så: På den utländska resa, som jag, med Eders Kongl. M:j:ts Nådigste tillstånd företog år 1833, antände jag i Januari månad 41836 till A!exandria i Esypten, och kom, med vägen öfver Arabien och Röda bafvet, I Mars månsd samma år, till ruinerne af Thebe uti Öfre Egypten. Der, omgifven af de mest berömda monumenter från de Pharaonska tidehverfven, fann jag snart, att slit hvad man hittills ägt i ritning eller beskrifning öfver dessa jätteverk var högst ofullständigt, oriktigt och vilseledande för fornforskarens eller architektens kännedora om den urå!driga Egyptiska byggnadsstilen: om dessa utomordentliga och underbera tempel från tiderna före Moses: tempel, hvilka — 35 årbundraden till trots — etå ännu qvar, och väcka äfven vår tids bäpnsd och beundran för storhet i massa, skönhet i form och prakt i firgbilder. Det var dessa samma byggnader, som besöktes fordom af Grekerne, hvilka ur dem hemtade sin första kun:ksp i byggnadskonst, den konst, som de sedar på Grekisk jord utvecklade till högsta fullkomlighet, till formernes Jedigbet och skönbet, dock utan att hågensin uppnå det väldiga, det högtidliga, den anda af belighet, den stämpel af oförgärglighet, som de Esyptiska templen hade, och som de, fast sköflade och brutne, ännu bsvara. Detta måste vara för historien af hög vigt att noga lära känna till beskaffenhet och form de tempelbyggnader, hvilka ännu höja sig ur gruset ar det stolta Tbebe, som, redan 900 år före Christi födelse, Homer besjöng för dess omätliga rikedom och dess etthundrade portar; som Diodorus från Sicilien, i närvaro af det mäktiga och i sitt högsta stadium blomstrande Rom, påstod hafva varit — till prakt i byggnader och bilistoder, till oskattbara arbeten i silfver och guld, i eifenben ech ädla stenar — den yppersta stad, som någonsin funnits, ej alIenast i Exypten, men i bela verlden! Forn-Egypten har fort!efvat uti sina tempelruiner och grafvar. I dessa bevsrades, efter rikets fall. alla åldrar igenom, bevisen om ett i äldsta tider fullkomlizer utbildadt samhälle, der allt, som i.sig sjelf ver sannt, pyttigt och varaktigt, blef föremål för allmän hyllning, och uppehölls med samfälld kraft. Pharaonernes land var, åtminstone i anseende till Earopa, vaggan för all upplysning, och den af oss så kallade gamla historien har en dubbelt äldre I hieroglyfskriften, som står ristad på en mängd tempel och minnesvårdar i Egypten, om folkets fredliga yrken och härfärder samt seder och bruk. Åven på klipporna, deras yttre och inom dem, fionsa vi denna skrift; ty i klippan lades den döde, och med stora salar prunkade ännu der de mäktige på ATT prycucs ut uvese m-—-visa hataljer, de inre hufvudsakligen rTeliglonsbru-. ken. OCD gfölvorm-, HMfosk OfER Uvttep FUVE tovtftn påminnelser från det jordiska. SÅ äro förnämlisast uti grafverne teckningar om åkerbruk och slöjder. Vi återfinna der nästan hvarje slogs allmännare redskap och många af de mekaniska inrättningar, hvaraf också vi betiena oss; vi se der foglar, fiskar öch djur, framställde i noggrannaste former och med sina naturliga färger; äfven Ezyotens kunskap om andra folk är der att söka. Så finna vi uti Konupgagrafvarne vid Thebe, bland de olika menniskoracer, som den gamla Ezyptern kända, männerne af den hvita racen, oss Europeer klädda i hudar, och prydie med — taturing; sådan var vår bildningsgrad helftannat tusende år före Christi födelse! Vi hafva vid dessa teflor ej att välja emellan me; eller mindre trovärdiga berättare, hvilkas sägen ä: textad olika på olika pergament; bilden fjol al der sek, vi söka, lemnar ovedersäglig beskrifnivg, st och burudan han funnits; ja! i det förunderliga E gypten äro 3 till 4000-åriga menniskor ännu till ; loch väggarne omkring dem, der de bo, visa i om . Isorgsfullaste aetaljer med klara målningar deras hus liga och allmänna Hf. Klädneder af finaste tyge läro qvor för dessa gamle, och smycken af guld oc perlor: Der finnes bröd, ännu icke brutet, och kri aerpos pansar färdigt för strid. Målarens pensls på träkoppen med tiillredda färger, och bilderna 8 Plhens hand, friska såsom från gårdagen, säga näster latt han nyss lemnat sitt arbete. Med ett ord, forr -I verlden och den närvarande råka bär omedelbar) slaen fillsammans, och historien med alla sina arc reste TARGET ESSER FE NAT