Aftonbladet – 8 november 1842, sida 1

Undervisnings-anstalt för Bränvinsbrännare. Undertecknad tager sig bärmed friheten avertera Herrar Pessessionater och Bränviosfabrikenter, att jag under mitt engagement härstädes arrangerat ett läroinstitut för bränvinsbrännare i likhet med det jag föriidet år hade på SKOTTARP i Halland, och kommer jag således att under loppet af instundande bränningstermin, eller fråa den 4 November till April månads utgång nägta år bärstädes emottaga Elever, hvilka, emot ett honorarium af 200 Rör Bko, hvilket vid anmälningea erlägges, af mig undervisas och fulläras uti den praktiska bränvinsbränningskonstea med hvad deriill körer. Elererza erhålla fritt vivre och husrum, under lärotiden, i grannskepet af Bränneriet. Min metbod. hvilken är frukten af mångåriga mödor och stora uppoffringar under resor i främmande länder, är enkel och lättfattlig, samt kan likaväl användas i små som stora brännerier; dess hufvudsakliga fördelar äro: 4.0 En större afkastning än vanligt af de använde produkterze, och uti ett mer än vanligt rent och finkeifritt bränvin. 2:o Besparing i arbetskostnad och bränsle, samt 8:0 Besparing uti kestnaden för beredning och förmalning af maitet, hvilket af mig användes rått; uti hvilket tillstånd det med synnerlig lätthet sönderkrossas. I sammanhang härmed får jag äran underrätta, att jag ander en resa till Tyskland sistförfjutne sommar af en Bränvinsfabrikant ech Kemist vid name KELLER. mot ett stort, bonorarium fått lära ett af honom uppfonnet paterteradt sätt att med ringa kostnad och möda öfverdraga trädkär! med en sort feraissa eller glasar, som med största lätthet beredes af ämnen för godt pris, tillgänglige i handein uti alla rikets städer. Denna giasar medför den fördelen, att trädkärl dermed anstrukne ieke draga till sig syra och att man således icke betöfver befara att mäskning eller andra ämren, som uti sådane kärl förvaras. genom trädets inverkan surna, att mäskkar dermed invändigt öfverstrukpe aldrig beböfva skuras, utan biott sköljas med kallt vatten och torkas med en linneklut, samt att i följd häraf den kostnad, som vanligtvis i brännerier användes på syrefördrifvande medel, helt och hållet kan insparas. Emot ett honorarium af 200 Rdr Bko meddelas åt den det önskar receptet till denna g!asur, hvars använtande är så enkelt, att det kan fullständigt inbemtas utaf den af mig skriftligen meddelade beskrifning. Af alla som lära mina methoder, såväl att mäska som att glasera trädkärl, ferdrar jag en på ära och tro afgifven förbindelse, att icke till någon amnan utlära desamma eller att använda dem på annat än uppgifvet ställe, och det vid ett utfäst vite af 1000 Rdr Bko. : Till bestyrkande af mina uppgifter meddelas nedanstående betyg om dugligheten både af mäskningsoch jästbiandnings-methoden och sättet att glasera trädkärl. Vidare upplysningar meddelas mundteligen eller skriftligt ill dem, som antingen personligen eller gerom Gorresponience bebaga vända sig till undertecknad: Stockholm och Enskede i September 18492. J. Olsson, Bränneri-Inspektor. (Afskrift ) På begäran af Hr Bränneri-Inspektoren J. OLSSON har jag undersökt en af bonom till trädkärl!s öfverstrykning använd fernissa eller så kallad glasur, och får om densamma lemna följande ietyg: Nämnde glasur, hvilken egentligen är ämnad att begagnas såsom ett skyddande öfverdrag inuti jäsningskar för brämnerier och bryggeriverk, bar af mig befunnits ganska väl emetstå järande vätskor och hindra dessas inträngande i trädet. Den är utmärkt hård, men -ej spröd, hvarföre denäfven tål starka stötar utan att dersf skadas eller lossna, och bör följaktligen ega myeken varaktighet. Jag anser således densamma kunna icke allenast fallkomligt uppfylla ofvanberörde ändamål, utan äfven, med fördel nyttjas för sådane trädkärl, hvari födeämnen i allmänhet skela förvaras, emedan den, genom sin olöslighet i de vätskor, som dervid kunna komma i fråga, skyddar trädet från insugning af sådane ämnen, som hafva benägenhet att surna eller ruttna; hvarjemte äfven må nämnås, att denna glasur ej inzehåller någon för helsan skadlig beståndsdel, och icke meddelar åt måtvaror, som dermed sättas i beröring, någon obehaglig lukt eller smak. Stockheim den 19 Sept. 1842. G. E. PASCH, j Professor. (Afskrift ) Efter begäran har jag undersökt en af Bränneri-Inspektoren Hr. OLSSON gjord anstrykning på trä, ämnad att vid Brärvinsbränning skyda jäskaren från att antaga den för jäsningens gång: skadliga syra, genom hvilken afkastnirgen i Bränvin ofta ketydligen minskas, och anser jag denna anstrykning ganska tjenlig och bättre än något annat af de medel för samma ändamål, hvilka kommit till min kunskap. Stockholm den 27 September 1842. G. M. SCHWARTZ. (Afskrift.) Att den Elev, som undertecknad sistlidne vinter skickade till nya Skottarp i Halland, för att af Hr Brännerilnspektorenm J. OLSSON derstädes undervisas i en förbättrad Bränvinsbränningsmethed, efter hemkomsten lyckades erhålla något öfver 9 kannor 6gradigt rent och välsmakande bränvin efter tunnan potatis om 52 kappar, och dessutom 4, kanna lika konditicneradt Bränvin för hvarje lispund tillsatt kornrsalt, samt att dess metbod för öfrigt är i så väl större som i mindre brännerier med lika förde!ar användbar. får jag på begäran bärmed erkänna och intyga. Södertelje ech Etrendal! den 49 Augusti 1842. N. F. HUSBERG, Brakspatron. (Sigill.) (Afskrifi.) På begäran af min Bränneri-inspektor Hr J. Olsson, får jag härmed gifva honom det intyg, det han dagligen ur tanBan Potates å 36 släta kappar och ettlispund kornmalt. SN —n————IMN EEE ee Eee RE Kuo—E— 4