KONSTOCH LITTERATUR-STAFETT. På Opera comique i Paris har man nyligen gifvit pLe Roi dYvetot,, opera comique i 5 akter; texten af hrr Brunswick och Leuven, med musik af Adam. Hela verlden känner ju historien om konung Josselyn dYvetot, han: Som somnade tidigt och vaknade sent, Om äran ej skötte, och klok var den man; Ty han fann Det gick an Att sofra rätt godt den förutan. Af bonom, som utan tvifvel varit en ganska lustig fisur, har man nu gjort en mycket helig och sestimental herre, som förälskar sig i sin ,cutisinieren, en icke mindre sedesam dam, konungariket Yvetots Jeanne dArc, och hvars bjerta oscillerar såsom en perpendikel emellan de tvenne passionerna kärlek och äregirighet, hvilka draga det vexelvis til en ung mjölnare, hvars namn jag förgätit, och vexelvis till klädesfabrikören monsiör Josse!yn, intilldess denne, af en förunderlig ödets skickelse, kom som konung af Yvetot pe — — tillbaka, Hur kunde jungfrun honom då försaka ?z Heta stycket är allt för sentimentalt och gudnådligt, för att vara en opera comique; med så seriösa dispositioner, siger en Pariserrecensent, borde M. Leuven hafva satt sig ned att skrifva en predikan och icke en komedi. Musiken vinoer bättre loford. En aria, några kupletter, en qvartett samt finalen i första akten, berömmas bög!igen, och åtskilliga partier — deribland en liten qvartett, der rösterna falla in efter hvarandra — i de följande. Ouverturen, ehuru den tillvites någon longör, skall Jikvisst hafva flera vackra melodier, god instrumentering och mycken effekt. Om, heter det, man nödgas föbrå det hela en viss mattbet och köld, bör sådant skrifvas på hrr författares syndaregister, som sjort stycket så gudeligt, men icke på kompositörens räkning. — Franska tidnicgar omtala, att man, i anseende till herr Secribes bortovaro, ännu icke kunnat bestämma något om rolernas utdelning i Profeten; men vid hans, vill Gud, snart väntade återkomst, skall saken mellan bonem, herr Meyerbeer och herr Leon Pillet snart vara arrangerad, och representationerne taga sin början