Aftonbladet – 5 november 1842, sida 1

var grannarnas hat och förakt emot henna och barnen. Snårt inträffade flyttningsdagen. Det hade lyekats Johanna att få hyra en liten lägenhet vid Skinnarviken, och att äfven der få i kommis:ion kringbära mjölk, ty det var beslutet, att Boman dagen. före flyttningen skulle på Hötorget försilja den ko, hvilken ännu återstod. Han, som vanligtvis aldrig utan knot och ovet åtog sig den minsta förrättning, erbjöd sig nu sjelfmaat alt uträtta detta ärende. Han begaf sig js. tidigt på morgoren, och Johanna lyckad-: f; iag i en gammal eländig kringstrykande gumma, för att bjelpa sig vid flyttningsbestyret. Gumman, som var en verklig filosof i stubb, fann det all:iför besynnerligt att se Jobannas sorgsenhet öfver skiljsmässan ifrån hennes barndoms hem; bad henne välment ge sig till freds och prisade högeligen sitt sätt att se verlden. Jag tar allting lustigt,, sade hon, och det är verkligen det bästa, ty för utkomsten bör ingen menniska sörja, så frarat man orkar gå och kan bruka munnen, och dertill inte är högfärdig. Har jag blott 8 skilling om. dagen, så mår jag som en drottning. Jag bor ingenstädes under den blidare årstiden och betalar således för den ena bälften af året ingen hyra. Jag tager min korg på armen, be ger mig red till hamnarna, tigger mig af någor barmbhertig skeppare ett eller par vedträd, byter mig till för dessa af någon svafvelsticksfabrikant några buntar svafvelstickor; det förstis riktiga ärliga carolinska stickor, såna som brukats i dem goda tiden, då merniskorna bade respekt för att leka med elden. Derpå går jag upp i de s:örsta husen, bjuder ut mina svafvelstickor i köken; jungfrurna äro till det mesta snälla emot fattiga gummor — och om de också ej köpa hvad com bjudes dem, så kasta de icke sällan litet matvaror i korgen, dels af sådan mat, som är bortskämd och de behöfva få undanforslad frå n matmodrens ögon, dels af hvad de ej finna sig vid