Aftonbladet – 2 november 1842, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: PARISER-TEATRARNE, SKILDRADE AF KARL GUTZKOW I HANS DBREF FRÅN PARIS.D IV. Gymnase och herr Bouffe. För att komma på den rätta vägen, som för oss till Fransosernes älskvärdhet, måste man ofta se Bouvff. Jag såg honom på Gymnase såsom Oncle Baptiste. Detta är åter ett af de stycken, i hvilka Souvestre skildrar handtverksståndets poesi. Georg Sand emanciperar handtverkarne såsom poet, Souvestre såsem poesier. Den, som i Frankrike vill göra lycka, måste utbilda sig till något specielt fack. Liksom det här gifves vetenskapliga specialiteter, hvilka, såsom t. ex. Michel Chevalier, uteslutande hålla s:g till jernvägarne, så gifves det äfven poetiska, Hvilka alltid skrifva i en vtss genre. Souvestres genre är en sfer, handtverkarnes sfer. Det är skört hos Souvestre, att ban vunnit ett nytt fält för poesien. Han har upptäckt poetiskt lif i trakter, öfver hvilka förut blett prosans plogbill gick. Hans sträfvan att skapa en ny poesi är berömvärd, så vida han ej förstör den gamla. Det är skada, att Souvestre ej kan vara rättvis mot den ena, utan att stundom blifva orättvis emöt de andra. Redan i Hamelin började han göra köpmännens kontor, strumpväfverierna, väfstolarne, boksluten, veckozflöningarne åt arbetarne till ämnen för poesi: han upptäckte bär en ny poesi, men han blef orättvis mot den gamla. Hans cantat säger mera saker mot snillets eviga och af Gud insatta aristokrati, än en strumpväfvare kan besvara.