Aftonbladet – 31 oktober 1842, sida 2

— —NEA————— — Uti Svenska Minervas sednare nummer har förekommit en lång och något puttrande betraktelse i anledning af en not, som chefen för civil-departementet, Hr Fåbraeus, för rågon tid sedan — d. 44 September — på Konungens befallning aflät till Kommerskollegium om nödvändigheten att vidiaga sådana förfoganden, bvarigenom förluster för den af statsmedel tillskjutna manufaktur-diskont-fonden må undvikas, och hvilken rot föranleddes af förekomna frågor om befrielse från erläggarde af öfverräntor och anstånd med kapitalinbetalningar å å lån, som bevijats af nämnde fond. , Det ser på denna artikel ut, som om någon ledamot i Kommerskollegum fupnit kollegium förnärmadt af denna erinran och med anledniog deraf företagit sig att visa, det manufakturdiskontens förvaltning genom Kommerskollegium i de nyaste tiderna varit vida bättre än förr och att de äfventyr för för!uster, som existera, hufvudsakligen härröra från den latitud, som sjelfva reglementet lemnar i afseeade på lånebeloppet, vär en enda fabriksidkare i följd deraf kan erbålia lån af ända till 400,000 Rdr Bko. Det uppgifves även, enligt en uppställd sifferkalkyl, att förlusten under 40 år på ett utlåningsbelopp af 2 millioner endast utgjort 40,761 Rer, afskrifningen 732; 24. och den såsom osäker ansedda återstoden 4,649 Rdr. Denna ställming synes just icke vara så farhg, i fall man nb. kan taga för gifvet, att ställningen, i följd af de nu utestående Jånen, icke hotar blifva ofördelaktigare för framtiden: ännyssnämnda proportion utvisar. Imed!ertjd kan väl ändock en sådan erinran, som den nåsäflåtna, ej vara så farlig eller skada, i fali det skulle vara grunudadt, att t. ex. någon ewsam fabrikant erhå!lit af den sednast bevi!jade tillökningen i fonden ett lån af ej mindre äa omkring ett halft bundratusea Rdr, utanatt säkerheten re skall vara så utomordentlig. Hvad som dock utgör det egentligen a KÖN i Minervas artikel, och som Dagl. Allehanda äfen i dag anmärkt, är det yttrande Mingrva för i Lördags innehåller i anledning af u giften, att noten blifvit aflåten på Kong. Maj:ts be: fallning. Det heter nem!. i anledning deraf: Icke må man inbilla sig att någon menniska, som det ringaste känner ställningar och förhållanden, kaa förmås att antaga, att derest Konungen få! uti förevarande fall veta sammanhanget, sådan ,vi bär berättat det, Han skulle hafva gifvit be ,allnisg om hvad som skett?, —— äfvensom följande: Det skall således visst icke Jyckas at vidare, vare sig hviskningsvis. eller genom de stora tidningarna, utsprida den : opinionen, att det är Konungen, som är vållande till, att de såkallade ministrarne förplumpa sig, och att har är otillgängig för skäl och remonstratior er, äfven om dessa äro aldrig så grundlösa. Hvem skulle väl tro sina ögon att här få se vigt lagd på en sats, som under hela tiden just utgjort den TORNET OAK EON EE ET ESP VÄRST ERAN VS EEE RKP RETT ETEN PRC