Aftonbladet – 25 oktober 1842, sida 2

— Uti Malmö Tidning läser man, angående Jen ofta, men otillräckligt ventilerade frågan om folknöjen, några insända reflexioner, som förtjena reproduceras: A? historien lär man aft de som velat dana stadsborgare till råe och grymme krigare, och derföre hvarken kunnat lida hendel, handtverk eller ens åkerbruket — de som velat hafva endast slafvar, heloter och krigare, förbudit alla acdra offentliga nöjen, än de rent militäre och athletiske, att de som velat grundlägga prestvälde och annan hierarkisk despotism, hatat och förbudit alla andra skådespel än sutodafeerne, processionerne, gapstockarne och de öfrige hierarchiske spektaklen: att de, som ve lat inrätta en rätt eftertryckelig byråkratisk despo tismus, förföljt alla ögonfägnader, med undanteg a! exekutionerue. De hafva haft ett rikt förråd på Vexlande juridiske skådespel, såsom gatulopp, spanske fioler, trädhästar — och stadens stenar — men stränga förbud mot lindansare, jonglörer, optici och musici. Men de som velat gyrna handel och bandtverk och milda seder, kafva följt det Atheniensisks administratlonsmaneret, enligt hvilket man, till förmån för handel, industri och konst, och till främjande af allmän upplysning och godmodigt folklynne varit angelagen att, medelst allmänna förlustelser gifva åt sederna någon douceur, åt intelligensen nå gon lyftning, åt lypnena någon liflighet och framfö: allt — åt ögvniägnaden de stora försträden, den bö; äga, framför strupfägnaden och de bachantiska och aphrocistiske nöjeda. Man har der förstått att er uppoffring ef några skilling på en skådefägnad ä en betvdlig vinet, i jamförelse med rus. dobbel och