BLANDADE ÄMNEN: (Insändt.) FARVÄL! Farväl, o sommar, med din rika, Din varma prakt, farväl! farväl! Från himlen dina strålar vika Och jorden suckar ditt farväl. Till flygt dig nordanstormen manar, Dig bort i sina ilar tar, Och ingen blomma, hvart jag spanar, Han lemnar kring min hydda qvar. På berget Biodgeranien lutad I tårar vid min sida dör, Och fjärilas yra lek är slutad Och lunden sina blad förströr. Men dimmor sig omkring mig hopa I frostig skrud. Med stormens röst Jag hör dem, hör dem, hur de ropa Från berg och dalar: det är höst! Wo Ja, det är höst. Farväl, j stunder Af lefnadslust och fröjd och lif! Farväl, j solbegjutna lunder, J sommarglada tidsfördri!f! Farväl med dina stilla lekar, Du blomsterverld! — med eder sång, J fåglar i de ljusa ekar, J bäckar med de glada språng! Farväl. min sommardröm, du ljufva, Som strödde blommor kring min själ! Mitt hem, min sångarverld, min duflvap Och mina himlar blå — Farväl! H. S—Jg. — tt