Aftonbladet – 14 oktober 1842, sida 3

— JERNPRODUKTION I STORBRITANNIEN. Enligt sednaste beräkningar, nemligen för Februari månad innevarande år, finnes i hela Storbritannien 3527 masugnar, deraf 350 äro i gång och 477 i hvila. Största antalet förekommer i Syd Wales, nemligen 162, deraf 412 i gång, och dernäst i Skottland, eller 91 stycken, deraf 65 i gång; Irland har blott 2 masugnar, båda, då beräkningen skedde, i hvila. Medeltalet af dessa ugnars tackjernsproduktioner för veckan kan beräknas till 25,531 tons, eller om året 1,327,612 tons, men anses böra reduceras till 80 procent, eller 4,062,090 tons. r 4839 räknades 429 masugnar, deraf 379 i gång, och veckoprodukten antogs till 22,0035 tons, och således årsprodukten till 4,248,260 tons. — DEN FRANSYSKA PRESSEN. År 4849 utgåfvos blott 45 tidningar eller periodiska skrifter i Paris. Detta antal steg år 1826 till 479 och utgjorde i början af 4.830, 309. Enligt en uppgift i Journal de la Librairie besteg det sig i Augusti detta år till 493, således 11 gånger mer än för 30 år sedan. Om man antager, att tidningarne ökas i samma proportion de nästföljande 30 åren, så skulle 4872 5 916 tidningar tänkas, skrifvas, redigeras, tryckas och sändas med posten. Det vore en herrlig tid för pappersfabrikanterne, isynnerhet om de iakttogo den försigtigheten, attt blott sälja kontant. Der finnas nu 55 dagblad, 95 veekoblad, 218 månadsblad, 5 qvartalsskrifter, 8 utkomma 3 gånger i veckan, 2 hvarannan dag, 3 hvar femte dag, och 2 hvar tionde dag, 4 utkommer hvart halfår, en annan 6 gånger i månaden, 2 på obestämda tider. Prenumerationspriset varierar från 490 francs (Monileur) till 2 !, fr. om året. 435 periodiska skrifter äro egnade åt religionen, (hvaraf 6 protestantiska och 4 israelitisk,) 29 åt juridiken, 27 åt medicinen, 14 åt naturvetenskaperna, 22 åt moderna, 4 åt flottan, 10 åt teatern, 42 åt filosofien, 5 åt moralen, 49 åt de administrativa angelägenheterna, 28 åt uppfostran, 37 åt litteraturen, 4 åt frimureriet, 28 åt ännonserns, 18 åt åkerbruket, 10 åt bokhandeln, 4 åt mathematiken, 4 åt industrien, 33 åt handeln, 14 åt musiken. — Ea omtyckt komisk skådespelare från Paris, vid namn Levassor, ankom till den lilla staden Limoges, för att derstädes gifva gästroller. Några unga förståsigpåare förblandade hans namn med Levassaur, den berömde sångaren vid stora operan, och anhöllo i bref till theaterdirektionen, att Robert le Disable måtte gifvas. I det stället annoncerades eit par komedier, hvilket väckte mycket missvöje och buller uti theatersalongen. Ridån gick upp och direktören framträdde och frågado hvad publiken önskade. E9 af herrarne steg upp och sade: vi ha begärt Robert le diable och ni ger oss ett par vau-. deviller med herr Levasseurt — sor,, rättade direktören, med stark tonvigt på ordet. Talaren trodde att han menade sors! (gå ut) och fordrade förklaring, hvari han på ett stormande sätt understöddes af publiken. Hr Lavassor anade nu misstaget och framträdde sjelf och yttrade: ,jag finner att jag