Aftonbladet – 7 oktober 1842, sida 3

Ji stånd att realisera sina planer. Det röjer sig äfven i nedan intagne artikel ur Allgemeine Zeitung, angående herr Leinbergers företag, att bygga en luftballong af tunnt messingbleck. : Enaligt herr Leinbergers egen prospectus skall denna ballong fyllas med en, förut ej för detta ändamål begagnad gasart, som kan utvecklas ur vissa ämnen under sjelfva luftseglingen, och den skall ifven förses med en ångmachin, ämnad att drifva ett hjul, i form af en arkimedisk skruf, och sålunda gifva ballongen fart. Herr Leinberger har genom subskription anskaffat medel! att utföra detta företag, och hur långt det framskridit och bvilka förboppningar man em detsamma gör sig, kan inhemtas af nyssnämnde artikel, så lydande: aGenom den nu mer ordentliga leveransen af tunnt messingbleck, är herr Leioberger sedan åtta dagar i full fart med byggnaden af sin ballong. Tre gesäller med handtlangare löda, andra böja blecket och formera de sträfvor, som inifrån utspänna ballongens väggar; snickare, timmermän, smeder arbeta efter uppfinnarens anvisning på delar, hvilkas ändamål d ofta icke sjelfva begripa. Redan hvälfver sig i behaglig rundning ett segment af ballongen i den sinnrika hönginrättning, medelst hvilken ballongen, under arbetet derpå, kan med all beqvämlighet handteras; ensamt den fördelaktiga konstruktionen af nyss nämnde inrättning öfvertygar åskådaren om uppfinnarens beräkningsförmåga. För att få ett begrepp om ballongens storlek och kraft, bör man märka, att den under byggnad varande cylindern har 40 fots diameter, 120 fots längd, således öfver 125 fots omkrets samt ett kubikinnehåll af 83,809 fot; den väger 15 centner och tillsammans med gondol och allt 38 centner, och då stigkraften beräknas till 358, blif. ver alltså en bärkraft af 44 centner öfrig. Efter denna beräkning kunna luftskepp för 500 centners kraft konstrueras. Användandet af den nya gassorten är i synnerhet det, som försäkrar om företagets framgång. Denna gas, lätt, och möjlig attframbringas äfven under sjelfva luftfarten — och det med ringa kostnad, då 84,000 kubikfot gas kosta vida under 400 floriner, hvaremot en lika qvantitet vätgas skulle kosta 4000 floriner — denna gas, utvecklande hvad bärkraft man åstundar, och som väger blott hälften, samt, expanderad, blott tredjedelen mot atmosferiska luften, utgör själen i uppfinningen. En ballong, fylld med vätgas, skulle fordra för stor yta och således erbjuda alltför stort vindfång, samt dessusom vara underkastad faran af explosion genom elden från ångmachinen, och öfverhufvud ej lemna den stora bärkraft, som inrättningen i öfrigt fordrar. Vid lugnt väder bör luftens motstånd betraktas 0O (?); detta motstånd är dock ganska olika; vid vindstilla kan arkimediska skrufven framdrifva ballongen 4100 mil (tyska) inom 24 timmar; vid gynnande vind, som kan göra ända till 50 fot i sekunden, kan en fördubblad hastighet påräknas. : Vid konträra vindar loverar man, eller söker geaom starkare gasutvockling (?) ett högre luftlager; här skall gasens kraft på det utmärktaste sätt bevisa sig,, och ballongen ge nom ångkraften bilda sig ett nytt och oberäkneligt snabblopp. H Härefter följer en uppmaning till alla konstens och vetenskapens vänner, att med 35 floriner bidraga till den förhöjning i kostnaden, som uppkommit derigenom, att ballongen, förut beräknad till vida mindre dimensioner, med en kostnad af 2,500 floriner, blifvit tilltagen vida större och beräknad till 5000 floriner. Man erinrar, att Greens ballong i London kostade 42,000 f, samt att herr Leinberger förbundit sig till vida större prestationer, än Green. Herr Leinberger sjelf har ock, i sammanhang härmed, uppmanat till berörde tillskott och erbjudit sig att lemna ritning och beskrifning å sin ballong för 1 Rdr. — FÖRSKRÄCKLIGT SKEPPSBROTT. Skeppet Leopoldina Rosa gick vid slutet af sistl. Mej månad från Bayonne, för att öfyerföra 300 utvandrare, män, qvinnor och barn, Kvilka ämnade kolonisera sig å Uragusys slätter, till Monte Video. Resan gick långsamt, och då man ändtligen fick känning afland, vräkte en stark -SSO. storm fartyget på grund å de s. k. Castillos, färliga klippref på Ursguays östliga sida, 6 mil från Kap S:t Marie och 40 mil från Monte Video. Det skedde i mörkret kl. 5 på morgonen och fartyget låg ej fulla 2 kabellängder från land. Man försökte föra ett tåg i land och utsatte en liten båt med 2 åror, men den omhvälfdes gensst och månskapet deri kom med möda åter om bord. Nu befallde kaptenen flera af: matroserne satt simma till land med ett tåg, men alla vägrade. Detta bevis af olydnad följdes snart af ett värre: hela besättningen, på tre man när, öfvergåfvo fartyget och summo i land, lemnande kaptenen, löjtnanten, läkaren, timmermannen, en prentice och en skeppsgosse ett sörja för pessagerarnes räddning. Några af de sistnämnde sökte ock att genom simning uppnå stranden; en del lyckades, men de flesta omkommo i vågorna. En hop Guachos hade församlat sig på stranden och plundrade de olycklige, som kommit i land, samt bemäktigade sig alla från fartyget bortspolade effekter. Stormen tilltog, och vågorne öfverspolade fördäcket, och tvungo de qvarblifne att söka akterdäcket och sammanpacka sig i kajutan, der de stodo hoppressade under djup tystnad. Mot aftonen lade sig vinden, ren vågorne bröto sig dess våldsammare. K!. ö på aftohen hördes ett doft brakande: akterdelen skiljdes från det öfriga fartyget och fördäcket remnade; 60 menniskor, som befunno sig i zajutan, kommo under vsttnet, och efter några kort!a jemmerrop. hörde man ej annst än det entoniga dåkänme——————— —— ölorminmmsmsEEEEeEIIEE LL LL Li LL LL nina handlingar för det tillkommande skola be-!