Aftonbladet – 4 oktober 1842, sida 2

gemonts-chefen al rekryt-chefens rapport böra nårmare pröfva behofvet af den begärda aflösningen, helst denna aflösning icke kunde verkställas, utan att från nu pågående befälsmöte bortkommendeta en dervid påräknad officer, och, dessutom, regementets alla subaltern-officerare, som icke äga laga förfall af sjukdom eller erhållen permission, måste vid de nu snart börjande bevärlngsmötena användas. Genom ijenstgörande 2:dre adjutanten lät jag derföre till regements-läkaren, doktor Sandmark, expediera en skrifvelse med anmodan att till mig afglfva uppljsning, huruvida underlöjtnant Lundqvisters sjukdom syntes komma att blifva af någon längre varakrighet, hvarigenom dess aflösning från rekryt-skolan verkli-gen kunde vara af nöden. Det var mig visserligen icke obekant, att regements-iäkaren uppdragit t. f. bataljons-läkaren Uddenberg närmaste sjukvården vid rekryt-kompagniet, men som nämnde regements-läkare är verklige chefen för regementets sjukvård, gom han dessutom, enligt stadgandet i Kgl. tjenstgörings-reglementet A1:sta delen 40 1 mom., då ban vid regementets möten är närvarande, ansvarar för hela sjukvården, fördelar tjenstgöringen dervid emellan sig och bataljonsläkarne samt tillser, att dessa noga uppfylla sina skyldigheter, och då slutligen, enligt fåreskriften i Kongl. reglementet för fältläkare 3 mom., dessa i anseende till tjenstgöringen ensamt subordinera under regements-läkåren, ansåg jag mig icke böra i ämnet vända mig direkte till bataljons-läkaren, med hvilken jag, enligt gällande författningar, icke heller någonsin förut i tjensteväg på annat sätt än genom regements-läkaren mig kommunicerat. Regements-läkaren inställde sig den 25 dennes på eftermiddagen och lemnade den begärda underrättelsen rörande underlöjtnant Lundqvisters sjukdom. En stund derefter, då jag, efter slutad befäls-exercis, begaf mig till majors-expeditionens lokal, lemnades mig af en af adjutanterne en förseglad skrifvelse, som af t. f. bataljons-läkaren Uddenberg lärer blifvit der aflemnad, och hvilken skrifvelse jag här får äran bifoga. Herr regements-läkaren Sandmark, derom tillfrågad, upplyste sedermera, att han aldrig befallt t. f. bataljons-läkaren till mig lemna någon underrättelse rörande underlöjtnantens sjukdom, hvarföre han förklarade t. f. bataljons-läkarens uppgift i detta afseende alldeles ogrundad. Al denna min framställning, jemförd med t.f. bataljons-läkarens skrifvelse, torde herr öfversten och regements-chefen upplyst finna: för det första att t. f. hataljons-läkarens åtgärd innefattar afgifvande till mig af en opåkallad rapport; för det andra att skrifvelsen innehåller en ogrundad uppgift; och slutligen för det tredje, att samma skrifvelse, i anseende till den deri vid slutet förekommande admonition, innebär en bestämd sidovördnad mot mig såsom förman och den der, i anseende. till sin tjenstebefattning såsom tjenstgörande major, alltid bör anses i tjensten expediera regements-chefens bud och :befailningar. I anledning af alla dessa mot t. f. bataljons-läkaren Uddenberg förekommande omständigheter, får jag derföre härmed äran till herr öfversten och regements-chefen inrapportera förhållandet, med anhållan, att herr öfversten täckes i ämnet vidtaga den beifran, hvartill gällande författningar och föreskrifter föranleda. Wenersborg den 25 Maj 1842, P: Cronhielm, tjenstgörande major. IL. Posse.n Det bref, som gifvit anledning till allt detta myckna besvär, lydde som följer: Till 14:ste majoren, öfverste-löjtnanten herr grefve Cronhielm! Som berr grefven och öfverste-löjtnanten af regements-läkaren, herr doktor Sandmark, begärt rapport om egenskapen af underlöjtnanten Lundqvisters närvarande sjukdom, samt huruvida densamma kan under längre tid hindra honom från tjenstgöring och jag till följe detaf blifvit anmodad att lemna underrättelse om förhållandet, så får jag bärmedelst vördsamt upplysa, att (här följer specifikationen af sjukdomen) och att tiden för hans tillfrisknande icke kan bestämmas; och får jag tillika äran avertera, att de förfrågningar, som i dylika ämnen framdeles möjligtvis kunna komma i fråga, böra direkte till mig ingå; emedan jag är beordrad att besörja sjukvården under innevarande års rekrytmöte. Wenersborg den 23 Maj 1842. IA. Uddenberg, bataljons-läkare.n Generalbefälhafvaren friherre Stjernerona upprepade i eget namn contenta af chefeas anrklagelse mot Uddenberg och tillstyrkte, att han måtte skiljas från tjensten och en annan i hans ställe tillförordnas: Härpå har nu bataljoneläkaren svarat genom följande, till Kongl. Maj:t ställda och till Sundbetskollegium insända, förklaring, hvaruti förhålandet med den af Minerva omskrifna processen tillräckligen upplyses: S: A. K.! Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, får jag, i afseende på chefens för Eders Maj:ts Westgötba Dahls regemente, öfversten och riddaren af kongl. svärdsorden, herr Axel Ehrengranats underdåniga ansökan om mitt skiljande från min ipnehafvande bataljonsläkare-befattning, nåden afgifva följande underdåniga förklaring. För att närmare kunna upplysa Eders Konhgl. Maj:t om förhållandet, nödgas jag i underdånighet anföra några omständigheter, som sedan år 1839