Aftonbladet – 30 september 1842, sida 2

och underhållande spel. ormens s———— cc — 2500,000 bankrutterade affärsmän.n Svenska Biet för sistl. Tisdag. En insändare i Svenska Biet — och det är bekant att det bladet har åtskilliga af den sorten att bjuda på, — har i Tisdags skänkt åt den läsande verlden en mycket Jång och snusförnuftig artikel i anledning af de sista nyheterna från Amerika. Det är väl i allmänhet svårt att utieta något visst nummer i Sv. Biet, än mindre någon viss artikel, som öfverträffar den andra uti det slags egenskaper, som utmärka ifrågavarande blad; men i statsekonomiskt snusförnuft är visst denna en ibland de diåplizgaste, så att man är mycket frestad att gissa, om den icke upprunnit i sjelfva den bekante hvalfiskens hjerna. Det är nemligen ett försök på fri hand, att söka visa ingenting . mindre, än att de NordAmerikanska förenade staternas olika financiella ställning, så väl den lyckliga till år 4837 som den då på en gång iråkade och sedan fortfarande krisen, alltsammans varit en följd af höga eller låga tullafgifter, välståndet nemligen af de böga och kriserne af de låga; hvaraf naturligt? vis sjelimant skall följa såsom en sens moral för oss Svenskar, att vi framförallt böra hägna, vårda och upprätthålla det absoluta förbudssystemet, ehuru det icke finnes i Amerika. Det är verkligen knappt möjligt att hålla sig från löje, då man läser hela den långa röra af okunnighet, som förråder sig uti ifrågavarande artikel, blandad med bemödandet att draga läsaren bakom Jjuset, medelst en höglärd hopstapling af siffror. Allt hittills har heia verlden trott och ansett redan utom allt tvifvel bevisadt, att orsaken till de financiella vexlingarna i Norra Amerika legat, alldeles icke itullväsendet, utan i bankväsendet och den lättsinnighet bvarmed pappersmynt utan motsvarande valuta eller säkerhet kunde utsläpp:s. Den lättade penningetillgång, som sålunda till en tid uppstod genom de tusentals bankerna jemte de stora kreditiver, som bankirerne i Liverpool och London lemnade köpmännen i de amerikanska kuststäderna, synnerligen i NewYork, Philadelphia och Boston, kunde icke uppsupas af bebofvet för dagen, utan ledde derföre till de mest svindlanda börsspekulationer, dels i varor, dels i alla möjliga aktieföretag, hvilka dagligen köptes och såldes och hvarigenom en mängd personer blefvo hastigt förmögne så länge konjunkturen vari uppgående. Men det var här som annorstädes, att betalningens stund äfven en gång måste komma, och detta skulle naturligtvis inträffa då spekulationerna blifvit drifna till en sådan höjd, att krediten ej längre kunde anlitas. Vi behöfve nu icke återkalla i minnet hvad som flera gånger förut blifvit utredt i denna tidning, huru den ene drog den andre med sig i fallet när det började stoppa, och hurusom äfven den stora branden i NewYork jemte general Jacksons i sig sjelf måhända nödvändiga stränghet mot Förenta Staternas bank mycket bidrog till krisens utbrott. Om allt detta synes imedlertid Biets insändare icke låtsa veta ett ord, och kanske också att han verkligen icke vet det, den beskedlige mannen. Deremot har han, genom införande af importoch exportsummorna från år 4834 till år 4840 på ett naift sätt vederlagt sitt eget piåstående, att det skulle varit den år. 4833 nedsänkta importtullen, som hufvudsakligen varit anledningen till krisen. Dessa visa tydligen, att både import och export stigit frin 4834 till 4836. Importen visar väl ett betydligt öfverskott i siffran; men först och främst härledde sig detta missförhållande från de spekulationer vi här ofvan omnämnde, och hvilka vid den lätta tillgången på kredit hade kommit att äga rum nästan likaväl under den gamla som under den nya tariffen; för det andra finnas värdena beräknade i Amerikansk hamn, och skilnaden skulle förminskas högst betydligt, om man räknade värdet af exporten på dess destinationsorter. Om jag t. ex. vill räkna Sverges handelsbalans efter priserna här på stället på både expört och import, d. v. s. å ena sidan hvad vårt