Aftonbladet – 24 september 1842, sida 2

Bogislaus, Barnim och Wratislaus af PommernWolgast landets ridderskap tillstånd, att sluta förbund och med förenade krafter sätta sig emot furstarnes möjliga angrepp på deras rättigheter. I Pommern, ett af de loyalaste länder i preussiska staten, var ständerförfattningen så långt hunnen i utbildning, att enskilda städer, såsom Stralsund, erhöllo makt att få söka sig en egen och annan herrskare, i fall hertigarne skulle tillåta sig att göra ingrepp på deras frioch rättigheter. Men äfven i Mark-Brandenburg se vi under de första furstarne af Hoheprollern landständernes rättigheter fast grundlagda, och det under sjelfva den kraftfulla Albrecht Achilles, hvilken år 1472 lofvade, att blott i händelse af ett krig, som han med ständernas tillrådande skulle föra, begära en utomordentlig skatt. Äfven här hade de gamla ständerne lagenligt framskridit ända till de yttersta gränsorna af deras makt. Då kurfursten Joakim år 13546 grundlade Kammarrätten, måste han dertill inhemta ständernas sär skilta lof och bifall. Kammarrätten erhöll sina besittare ur det kurfurstliga rådet och från de enskilta ständerna. — Alldeles på samma sätt förhöll det sig i Schlesien; då konung Mathias år 1474 för första gången erhöll en allmän skatt af Schlesierne, gaf han dem den försäkran, att detta icke skulle komma att göra något intrång i deras privilegier. Fullt färdiga och afslutade synas här Jlandständernes rättigheter år 41304, genom det Kolowrathska fördraget, till följe hvaraf äfven de andlige underkastades allmänna utskylder. I 46:de årbundradet rådplägades j alla större territorier, hvaraf den nuvarande preussiska monarkien består, på deras landtdagar öfver föremål för lagstiftningen, som hade afseende på den inre ordningen, polisen och förvaltningen, hvarigenom slutligen de så kallade landsordningarne uppkommo. Så fortfor det ända til den store kurfurstens tider, ända till medlet a! 47:de seklet, då i Preussen den stora förändring tilldrog sig, hvarpå hela dess nyare politiska tillstånd trundar sig.