STOCKHOLM den 22 Sept. Med utländska posterna i dag erhöllos urderrättelser ifrån Hamburg af d 46, Paris d. 49 och London d. 40 September. FRANKRIKE. Det synes, som i Paris några muntergökar nog mycket missbruka yttranderätten, genom meddelande af falska underrättelser eller rent af dikter, hvilka ofta kunna medföra icke endast oro och ängslan, utan äfven förluster fört enskilde. Så t. ex. innehöl!o nyligen franska tidningar en berättelse om en simulecre af Sch weitzerförbundets trupper, vid en by, som hette ;Groosses Nar, och der en mängd officerare och manskap blifvit dödade och blesserade, emedan ingen velat retirera. Nu hade det berättats, att ett tyskt fartyg, ,Tum-kerl), seglat på tornet St Francois iinloppet till Havre samt att tornet deraf nedstörtat och fyllt inloppet, så att det ej kunde begagnas. Denna mystifikation hade vållat, att man till och med fogat anstalt om förändrade destinationer för transporter och att öfver land få till Paris varor, som eljest ifrån andra orter skulle föras öfver Havre, o. s. v. Det befinnes likväl att äfven detta rykte varit uppdiktadt och, att liksom namnet på Schweitziska byn varit en förvändning af grossser narr, är det stora skeppets en dylik af dummer Berl. Eit ämne, som troligea mycket kommer att sysselsätta den Fransysta representationen när den åter sammanträder på nyåret, och hvarom öfverläggningarne, som böra blifva, nästan mer än i någöt annat, af lika intresse för alla länder och serdeles för Sverge, är frågan om förbättringar i fängelseeller penitentiärzsystemet. Man har nemligen i Frankrike, likasom öfverallt, stött på den stora svårigheten, gemensam för alla korrektionssystemer, stt fångarne, när de utstått sin fängelsetid, antingen blifzit genom sällskapet i fångelset försämrade och fattat hat till samhället, som gör att de genast begå nya brott, eller ock, äfven med de bästa föresatser till ärlighet, af nöden tvingas att ånyo förgå sig, emedan det vanrykte, hvari korrektionshusen befinna sig, försvåra för dem tillfället att få arbete. Inrikes ministern har redan genom cirkulär anbefallt prefekterne att infordra utlåtande i frågan af de så kallade conseils generaux, af hvilkas upplysning man likväl, enligt hvad tidningarne vilja påstå, icke väntar serdeles nytta. I Paris bade man åter att tala om en helvetesmachin. Den synes likväl denna gång icke haft något politiskt ändamål, utan blott varit ett försök att profva verkan af en sådan. Under hvalfbågen på Joinvillebron hade nemligen under nattens mörker blifvit fästad en tennlåda, ungefär 4 fot i längd, och som föranledde en förfärlig knall då don kraverada Bran hada