likväi ej blifvit skadad; men några spår hafv: förmärkts af jernstycken, sort måtte funnits i lå dan. Upphofsmannen var ännu ej upptäckt. SPANIEN. I Catalonien har en öfversvämning inträffat som ej haft sin like sedan år 4740. Floden Llo bregat höjde sig d. 24 Aug. öfver sina brädda: ech öfversvämmade slätten vid Molins-del-Re; ända till Martoreil, bortförde qvarnar och fabri ker, förstörde ängsvattnings-kanalen, försatte byr S:t Juan dEspi under vatten och hela nedre delen af staden Tortosa. Öfver femtio personei hafva drunknat, och hundradetals kreatur. Vic mynningen af floden hade ett litet barn, son låg oskadadt i sin vagga, blifvit upptaget af fi skare. ENGLAND. De för oroligheterne i Yorkshire bäktade och inför assisrätten i York tilltalade arbetare hafva allaredan erhållit sin dom. En enda, som gjort sig skyldig till plundring, dömdes till 40 års deportation, men de öfrige till fängelse på 6 minader å 3 veckor. De flesta hade att åberopa en: hedrande eller åtminstone oförvitlig vandel och flera påstodo sig vara oskyldige. Från flera orter uppgifves, att rika personer afskedat en del af sin betjening, för att genom denna indragning betäcka de utgifter inkomst taxan medför. Sålunda vill man veta, att ensamt grefve Derby, lord Stanleys fader, afskedat 26 betjenter, och att inom en enda trakt ) medlersta England 12,000 tjenstehbjon med nästa qvartal blifva tjenstlöse. En betydlig del af detta antal torde imedlertid få skrifvas på de förmögnares önskan att väcka missnöje mot berörde taxa. Till befälhafvare på Gibraltar, efter sir Alex. Woodford, hvars tjenstetid utlupit, bar regeringen utnämnt generalen, sir R. T. Wilson. Lugnet i fabriksdistrikten fortfar, utan att likväl på långt när alla arbetare återvändt till fabrikerna. I Stockport hålla de sig isynnerhet hårdnackadt och i Manchester vilja väfvarena ej gilva med sig. I Staffordshire synas arbetare och fabriksherrar lätt försona sig med hvarandra, och hafva hållit ett sammanträde, vid hvilket fabriksherrarne utlofvat att ej vidtaga någor nedsättning i arbetslönerna. TYSKLAND. Konung Ernst af Hannover var ännu sängliggande sjuk i Dässeldorff i en feber, som var förenad med bröstinflammation. Hans tillstånd ansågs mycket betänkligt och på någon hemresa var ej att tänka. De utmärktare af Badenska deputerade emottaga vid sin hemkomst de bhögtidligaste bevis af sina kommittenters bifall och erkänsla. I Manheim hade en stor fest blifvit anställd för ortens ombud. Det var nu afgjordt, att Rastadt skulle blifva förvandladt i en stark fästning, och byggnadsarbetet skall redan i höst påbörjas. Skogseldarne i Böhmiska och Frankiska sko garne hade blifvit dämpade; dock fortfor branden ännu i några orter. Från Köln skrifves, att festen för Tysklands enhet — grundläggningen till den nya dombyggnaden — knappt slutat, innan oenighet yppat sig. Man har nemligen efteråt upptäckt att urkunden, som lades under grundstenen, innehåjer ett par märkliga osanningar, den första ati konungarne af Hannover och Wärtemberg voro närvarande vid festen, och den andra att grundäggningen skedde d. 40 September, i stället för I. 4:de, ett fel, som tros hafva tillkommit der genom, att dokumentet blifvit författadt på lain, och författaren ej rätt väl förstått hur ronarne benämnde dagarne i månaden. Nu hafva in del fått samvetsqval öfver dessa osanningar, redlagda på ett heligt rum, och påstå att dokunentet bör uppgräfvas och rättas; andra förmeia, att sådant ej går an, då dokumentet blifvit f furstliga händer nedlagdt. — Sm inAm rasgomantar nAnh barnesarR da Af