hvarföre tillökningen önskades, och utgjorde äfven bufvuadanledningen, hvarföre den beviljades. Behöfde man något ytterligare skäl, till bevis att detta utgjort Ständersas mening, och att den äfven accepterades å den andra sidan, om också ingen specialitet derom inflöt i skrifvelsen, så ligger ett sådant bevis deruti, att Ständerra sedan afsagt staten all förbindelse att bidraga till teatern med mera, än de förmåner i fri lokal och ved, samt inventariers begagnande, m. m., som teatern åtnjuter, samt att Konungen, Haktadt en sådan afsägelse, låtit inrättningen fortfara, hvilket naturligtvis icke hade kunnat ske med ordeniliga kontrakter mellan sujetterne å ena sidan och den af Konungen dertill ordentligt befullmäktigade direktionen å den: andra, om det ej vore förutsatt, att den försäkran, som dessa kontrakter gifva sujetterne på deras löner, 4 sista hand honoreras af Konungen. ; —— HTT — Wi hafve flere gånger haft tillfälle att fästa uppmärksamheten derpå, att bland det oupphörliga ältandet i Svenska Minerva emot Dagligt Allehanda, bestående förnämligast i skällsord, årsgamla qvickheter och persenaliteter om Allehandas redaktör, äfven som oftast förekommit den insinuationer, att Dagligt Allehanda skulie vara på något sätt beroende af Aftonbladet. Om det ogrundade i denna insinuation icke redan bevisade sig deraf, att Dagligt Allehanda och vi, -ehuru i de flesta politiska frågor och i den allmänna riktningen af vira åsigter delande samma tazxka, förmodligen derföre, att den är alla förnuftiga menniskors i detta Jand, likväl ; tillämpningen och nyanstrna icke så sällan skilja oss, så skulle det ytterligare ligga för en dag deruti,. ait Dagligt Allehanda icke sällan i ett eller apnat serskildt fall uppträdt emot Aftonbladet, och det någon gång temligen strängt; hvilket då aldrig underlåtit att medföra höga glädjerop och vördnadsbetygelser åt Allehanda just af samma tidningar, som eljest dagligen upprepa sitt utnötta skämt emot detsamma. Aldrig har likväl skamlösheten i ofvan omförmälde fal! gått längre än i sista numret af Minerva, der det säges, att Allehanda är uti både yttre och inre beroende af Aftonbladet, hvarmed meningan ej lärer vara någon annan, än att Jåta tå, det Allehandas förläggare skulle stå i något ekonomiskt beroende af Aftonbladets. Oaktadt Dagligt Allehanda ganska lämpligt besvarat denna insinuation med föraktets tystnad, anse vi det likväl tillhöra oss att förklara densamma för hvad den är, fullkomligt grundlös. Det är blott en ny ibland de minga lumpna dikterna af det på skäl och grundsatser avdefattiga ultrakotteriet, som redan länge sett sig nästan uteslutande reduceradt till begagnande af förtalets v2pen emot sina motståndares personer. BOKHANDELS-BULLETIN. — Om vikingatågens inflytande på medeltidens poesin, en litterär historisk afhandling af C. J. Egnström. Författarens afsigt är att visa, det Norrmännerne genom sina ströftåg till det sydligare Europa och sina bosättningar i Frankrike, Italien, m. m., i väsendtlig mån gifvit hela medeltidens skaldiska Lf dess egendomliga riktning; men han anmärker sjelf på förhand, ati man miste ursäkta om han icke kunnat höja alla resuliater af sin forskning öfver allt tvifwels. Löseren har således icke egentligen annat att här vänta sig, än mer eller mindre lösliga hypoteser, hvilka imedlertid gifvit den flitige och nitiske författaren ett nytt tillfälle att ådagalägga sin vidsträckta boksyntbet. Flera blad af dennz2 lilla skrift kunna för öfrigt visserligen anses ega ett allmännare intresse, och många uppgifier förekomma, som alltid kunna åtminstone vara att tänka på. Afhandlingen har förat varit införd i den danska tidskriften Brage og Idun, och har utan tvifvel der förtjenat sin plats. — Försök att kort och tydligt framställa preussiska ränteförsäkrings-anstaltens syftemål. inrättning och fördelars af F. W. Kunieke. Meddelar i ett sammandrag de första grunderna för detta nya slags sparbanksinrättning, hvilken redan i de flesta länder vunnit en så allmän uppmMärksamhet, och hvars detaljerade orgsnisation står att inhemta i de nyligen äfven hos oss i öfversättning utkomna skrifterna af Peltzu och Dzimski. Då en dylik ränteförsäkringsanstalt utan tvifvel förr eller sednare blir satt i verket äfven härstädes, är hvarje arbete, hvilket går ut på att upplysa den större allmänheten om SORTI DS ANS NA ENS aa NK ere NE a