Aftonbladet – 3 september 1842, sida 2

Briggs var en enka med tre döttrar och två söner; Mr Samuel, den äldste, var advokatfiskal, och Mr Alexander, den yngste, var skrifvare åt sin broder. De bodde i hörnet af Portlandsstreet och Oxfori-street, och rörde sig inom samma krets af bekanta, som Tauntons, till båda partiernas ömsesidiga obehag. Om mamsellerna Briggs visade sig i eleganta små hattar, fördunklades de genast af mamsellerna Taunton, som skaffade sig ännu e!egantare och smärre hufvudbonader; om Mrs Taunton uistyrde sig med en neglig, hvars band skimrade i alla regnbågens färger, vips stoltserade Mrs Briggs med en tocque, brokig som figurerna i ett kaleidoskop. Lärde sig Miss Sophia Taunton en ny sång, briljerade Mamselierna Briggs straxt derefter med en ny duett. Tauntons h2de en gång fått ett tillfälligt öfvertag medelst en Davidskarpa, men Briggses framryckte genast utrustade med tre guitarrer och fiendens nederjag blef fullkomligt. Korteligen, deras rivalitet var oulsläckelig. Som Mr Samuel Briggs var en fullkomlig automat eiler, hvad man kallar, en trägud, och planen för tillställningen egentligen blifvit uppgjord hos Mrs Taunton, hade de qvinnliga medlemmarne af Briggska familjen så arrangerat, att Mr Alexander skulle inställa sig i kommitteen i stället för brodern; och som bessgde M:r Alexander hade vunnit det välförtjenta ryktet, att ega all en slottskanslibetjents ibärdighet och seghet, förenad med en envishet och istadighet, som för ingen del eftergaf den vidtfrejdade, tistelätande Herr von Langohrs — behöfde han högst ringa ledning. Han var särskildt ålagd