Någon stegring af frakthyrorna är, vid sådant förhållande, ej eller att befara: — ty de bland våra artyg, som nu antingen måste ligga hemma, i brist a frakt, eller ock, med större risk, gå på aflägsnare, till och med utländska orter, skulle ovedersägligen användas till fraktfart på Norrland och Vesterbotten, då tillfälle dertill gåfves: — och om äfven första eller andra året, efter det Finnars och Åländninsers intrång i nämnde fraktfart upphört, en eller annan skilliogs höjning å fraktlegan skulle ega rum, jemnkar sig detta snart genom den täflan, som i fraktfartens bedrifvande uppstår emellan inländske — och deruti Nordländningarne sjelfve otvifvelaktigt snart skulle deltaga. Att frakter i allmänhet icke stegras deraf, att de v0st bedrifses af utländske, ådsgalägges af priset å malmfrakter, hvilket på sednaro åren icke obetydligt fallit, oaktadt dessa frakter uteslutande skedt med skärgårdsfartyg, tillhörande Stockholms Län. Jemväl för hufvudstadens handlande synes denna inskränkning i utländningars frakträtt blifva nyttig — ty otvifvelaktigt skola vi, äfvensom Norrländningarne, heldre gå med frakter på Stockholm, än på mera aflägene orter. Att någon fördel i afseende i brädoch tjärahandeln icke tillskyndats Stockholm, lerigenom, att Finnar och Åländningar deltagit i transporten af nämnde produkter, bevisas dessutom just deraf, at, oaktadt samma deltagande varit störst ander sednare åren, införseln al samma produkter lock under denna tid betydligest aftagit. Tvenne andre omständigheter synas ock i denna råga böra tagas i betraktande: Den ena är, att sedan kejserliga ryska regeringen numera förbudit mottagandet af svenskt sedelmynt I Finland, 3å måste all den fraktförtjenst, som för änske och åländske fartyg från Svergeinflyter, utgå tilfver: — att deita icke verkar fördelaktigt för riksbanken och för landet i allmänhet, är gifvet, heidst då man vet, huru föga upphandlingar Finnar och Åländningar göra i Sverge. Den andra består deri, att om Finnars och Åländningars frakträtt inom Sverge upphörer, så skola de otvifvelaktigt föranlåtas, att mera, än hittills skedt, invända sina fertyg till vedtransport ifrån Finland och Åland till Stockholm. Om det härvid ock skulle nvändas, att mynt härför skulle ur riket utgå, är let likväl obestridligt, att den vinst bärmed är föronad, att hufvudstadens vedbehof sålunda varder mera försikradt, och att våre egne, häromkring, rejan aliför mycket arlitade och medtagne skogar sunna besparas och bibehållas för tillfällen, då kommunikationen emellan Finland och Åland, samt Sverse, möjligen blefve afbruten. Alit synes således tala derför, att ifrågavarande rakter hädanefter få, utan främmande intrång, bedrifvas med inländske fartyg, och fraktförtjensten således stadna inom riket. Vår fattiga skärgårdsort, hvars invånares utkomst hufvudsakligen grundas på inrikes sjöfart, kan blott genom det skydd, som deråt al en faderlig regering egnas, påräkna en möjlig bergning — och bvad skärgårdsorten härigenom vinner, verkar äfven välgörande på det kringliggande andet. : Vi våga alltså hoppas och vördsamt anhålla, det Konungens befallningshbafvande, af vanlig nit och omtanke för länets och det allmännas bästa, täcktes detsamma jemväl uti nu ifrågakomne hänseende bevaka och, så vidt möjligt är, befordra. (Underskrifterna.) — Under rubrik: Theologernas stora antals, meddelar Norska Morgenbladet en insänd artikel, som är af intresse, för de uppgifter den innehåller om antalet af andliga embeten i Norge, och hvilket i jemförelse med det hos oss utvisar ett ganska märkvärdigt förhållande. Eoligt dessa uppgifter har theologisk embetsexamen ifrån och med år 4832 till och med Juni månad 4842 blifvit tagen af . . . . 373. Af dessa kandidater äro endast befordrade: Till kyrkoherdar . ........ 39. Residerande kapellianer . . .... 417. Lärare vid skolor och seminarier 49. Personella kapellaner . . . .. . . 65. DIde ....sso.s ss. ov 40. 150. Alltså återstå utan beställning . .. 9293. Men som i Norge de personelle kapellanerna cke hafva till befordran större rätt än alla anIra theologiska kandidater, böra de äfven afräks as, Och om man antager, att af de före 1832 xaminerade t. ex. 42 finnas ännu utan beställring, synes häraf att kela antalet af dessa kan intagas vara 300. Nu gifves i Norge endast följande eklesiastika mbeten: Biskopsstolar .......... 3. Soknekall. ........... . 340. Resid. kzpellanier . . . ... .. BA. Kateketbeställningar . . .. ... 6. 408. samt i öfrigt endast följande embeten, som miste besättas med theologer: Universitetslärare . ........ 3. Adjunkter vid skolorna . ..-. 43. Andre lärare vid seminarier .. ö 24. Tillsammans 426, ) 1 Till sarmsföreleva med dessa tnNnnaeftae alla ac