Aftonbladet – 10 augusti 1842, sida 2

RENEE EEE ENE ERE EE Sr RO vända mot honom, och så många äldre fördomar mot dem af färgen vunno dervid en bedröflig klarhet i hans själ. Besynnerligt nog tänkte han ej på det möjliga intryck denna händelse skulle göra på Heloise, antingen han nu verkligen litade på hennes ädla tänkesätt, elier anade, att hon i detta fall icke hade så mycket ait försaka, eller han af en slug skygghet undvek denna tanke; Då han inträdde i sin moders rum, träffade ban henne ensam och sysselsatt med genomläsandet af några papper. Hon såg upp, och iör-, undrad öfver att se honom och den; främmande negern, sade hon: phvad vill du, min son; på denna tid?) : Jag kommer, svarade han med dämpad svårighet, i det han tog korgen af negern och ställde-.den på bordet; jag kommer, min mor, för att visa eder mitt barn. Ditt barn? är det ditt barn? utbrast hon, under det hon hastigt reste sig och ref locket af korgen. 4 C Barnet är mitt, och i eftermiddag vill jag föreställa eder dess moder. Dess moder? drömmer du, Georg? hvem är dess moder ?n Min förlofvade brud och snart min hustru, vår egen närmaste slägting, Hoquevilles dotter. ,Hoquevilles dotter!, utbrast fru Graves skrikande och sönk tillbaka på stolen; är hon här ?p Hon har kommit hit tillika med sin broder, och en tid bott i vårt grannskap. Låt mig förkiara eder allt, min moder! Jag-har svårt förbru!it mig mot henne och här mycket att-godtgöra... Vi bafva redan på S:t Croix älskat hvarandra. Det löfte jag gifvit henne, bör jag som rättskaffens man ...n i , Tyst dermed! Jag vill ej. höra ett ord derom! Med sådana historier. vågar du att komma till mig? Ar du ej fröken Carstens brudgum? Bör du ej som rättskaffens man hålla det löfte