Aftonbladet – 10 augusti 1842, sida 2

att öfvertaga regeringsbördan, utan hufvudsakligen utgår från politiska skäl, samt att man, vid de tillfällen då regeringen faller i en så ung Konungs händer, förnämligast miste räkna på hans ansvarige rådgifvares erfarna vägledning, skall man utan tvifvel medgifva, att det knappast kan vara af stor vigt, om den ådertonårige Konungen ett par år förut egt att intaga säte — utan stämma — i statsrådet, eller icke, Komitten antager således, att likheten i ålder för Konungers myndighetstillståpd och thronarfvingens rätt, att öfvervara statsrådets ssmmankomster, icke kan medföra några olägenhoter, och föreslår alltså följande beslut: cDet framställda förslaget till förändring i grundlagen 35 bifalles icke.p — Sedan vi nyligen tillräckligt för hvar och en, som vill se sanningen, uppredt beskaffenheten af det kältringskrig, som publicismens lilla bibi ännu äflas med att få fortsatt; behöfva vi för närvarande ingenting vidare, än blott bönvisa läsaren till -A. B. J2 467 för den 23 Juli, sids 3 sp. 4 rad. 29—537, såsom svar åt bibi för i går. —tE (Insändt.) Uti M 78 af tidningen Aftonbladet, för den 7 sistlidne April, bar en insändare, som kallar sig aresande Norrbottning, ansett sig befogad, att, angående Missionssällskapet och Lapparnes omvändelse, meddela några upplysningar, som mera missleda än vägleda allmänheten uti bedömande af denna sak. För att således; om möjligt är, skingra det atöcken af tvetydighet, hvaruti insändaren velat försätta ifrågavarande missions företag, och förekomma den misstydning, hans artikel åsyftar, torde några ord till svar derå med alldraförsta få plats i redaktionens tidning. Så vidt man hört och erfarit, erkänna alla i ortem boende, sakkunnige personer nödvändigheten och nyttan af det lappska missionsverket, äfven hvad Vesterbottens Läns Lappmarker beträffar. Om också Lapparna härstädes ega enabanda bildningsgrad med Uplands och Skånes allmoge, hvilket dock cke kan vara bändelsen, och, i hvad fall som heldst, fordrar säkrare bevis, än insändarens blotta supposition och föregifvande, så följer icke häraf, att alla skolinrättningar äro obehöfliga så väl i Upland och Skåne, som denna del af Lappland, utan snarare desto nödvändigare. Att migsionssällskapet endast i Vesterbottens Läns Lappmark inrättat skolor, kommer sig deraf, att uti Lappmarks församlingarna af Norrbottens Län, enligt hvsd ins. sjelf medgifver, icke finnas sådane bysr med svensk allmoge, der lappska barn kunna inackorderas på samma vilkor, som här. skulle likväl sådant kunna ske, så torde missionsskolor snart uppstå jemväl i Norrbottens Lappmaårk, hvarmed imedlertid sällskapet tagit den befattning, att Lapp-barn ifrån de närmast belägna Arvidsjaurs och Arjeplougs församlingar finnas intagne uti härvarande skolor, så att endast 4 församlingar der återstå, hvartill sällskapet icke ännu kunnat sträcka sin välgörande verksamhet. I afseende på. de så kallade asekteriska förbund, religiösa sällskaper,, m. m., som af lärarena i Lapp-, skolorna eller sällskapets missionskatecheter stiftas, så är alldeles obekant, att något annat sällskap existerar, än Ordets Vänner, hvilkas verksamhet icke varit synlig annorlunda, än att några häften äf deras skrift: Läsning för dem, som älska en sann christendom, ifrån trycket utkommit, och upptagå till det mesta förut tryckta religiösa afbandlingar. Den, som tror, att skriftens innehåll icke motsvarar dess titel, och vill göra offentlig framställning derom, med anspråk på någon trovärdighet, bör motivera och deducera sin åsigt bättre, än insändaren, om hans anmälan eljest skall innefatta något annat än det sämsta, en recensent kam företaga sig. Vidkommanda den anmärkning, att aaf katecheterne hållas sönoch högtidstagar ochsäfven ofta:på hvardagarne, vid alla tider på dygnet; predikningsr, utläggningar och böner, så inskränker sig allt detta dertill, att katecheterne, enligt sin instruktion, förrätta morgonoch aftonböneriskolorne och Lappkåtorne, så ofta de besökas, samt ur Nohbrborgs Postilla läsa predikan på Söndagen för byafolket, då det icke är samladt vid kyrkan. Dessutom hålla de missionsböner en gång i månaden, då stundom, 1 likhet med hvad som inträffar på ganska många ställen i riket, insamlingar ske till missionsverket, hvilka alltid redovisas i Missionstidnipgen. Att någon försummelse härunder egt rum hos tjenstefolk uti deras sysslor och åliggande atill de klokare och omtänksammare husböndernes verkliga orop, är helt och hållet sridande emot sanning och verkliga förhållandet. Visserligen har äfven här en religiös väc-kelse gått igenom landet, och dervid åtskilligt förefallit, som kan vara klandervärdt; men dessa rörelser, som numera antegit en silla och fog!ig karakter, hafva icke minsta sammanhang med den lappskamissionsanstalten och -depersoner, som dervid äro anställde, utan bafva uppkommit och fortgått långt förr, än detta verk tog sin början, och stå således icke eller i någon: beröring eller samverkan med methodismen, som är en i Lappmarken okänd företeelse, och saknar det all grund, att vederbörande embetsmyndighet infordrat något yttrande, churuvida den der slagit några djupare rötter,. Hvad slutligen angår den insinuation, att presterskapet, i hvad sedernas renhet och sann religiös an—-——— ——-——— XGA ——— — V —V VVE nn hh. mm VV Aa . RR IRA