Aftonbladet – 10 augusti 1842, sida 2

På 9:e lagtima storthinget, ir 4839, hade en ledamot, G. P. Rasch, framställt ett förslag till förändring i grundlagens 35 af följande innehåll: aOrden aderton år förändras till sexton år. Andamilet dermed vore, att tbronarfvingen tidigare egde att öfvervara statsrådets sammanträden, och således tidigare sattes i stånd att göra sig bekant med regeringsärenderna, samt göra: sig duglig för sin höga bestämmelse; äfvensom att en större enighet tillvägabragtes mellan lagen af den 48 Juli 48135, som bestämmer Konungens myndighetsålder till fyllda 48 år och grundlagens SS 14 och 21. Ett likadant förslag bade blifvit framstäldt på det första lagtima storthinget af dåvarande amtmannen, nu statsrådet Sibbern; det blef af 2:a lagtima storthinget, den 3 Augusti 1848 bifallet; men Konungen vägrade sin sanktion dertill, under tillkännagifvande, att Hans Maj:t icke för det närvarande fann tjenligt att bifalla stortbingets. beslut. Alltsedan och ända till år 4839 hade aldrig fråga derom vidare blifvit väckt. Kommitteen anser, att om stadgandet i 35, angående thronarfvingens deltagande i statsrådet vid 48 års ålder, utan stämma eller ansvar, hade någon skadlig inflytelse på bans utbildning för sitt höga kall, vore dei att vänta, att regeringen i denna anledning tog initiativet för att utverka en förändring. Som detta icke skett, utan till och med Kongl. sanktionen blifvit vägrad för 24 år sedan, då storthinget fattade ett sådant beslut, antages att förändringen icke är nödig. Om ock dessa anförde omständigheter icke voro förbanden, synes det kommitteen i alla fall tvifvelsamt, om af säte i statsrådet vid så ung ålder som emellan 46 och 48 år, kan väntas någon synnerlig vinst för thronarfvingens framtida duglighet såsom regent, och om ej hans tid, i dessa åren, användes mera fördelaktigt i undervisningssalen, än i statsrådet. För det vanligen sällsynta fall, att regeringens stora och allvarliga pligter redan åligga honom vid en ålder af 48 år, kunde det väl synas önskligt, att ban förut haft tillfälle att taga praktisk kännedom cm utöfvandet deraf, men tages det i betraktande, att bestämmelsen i alla länders statsförfattningar angående Konungens myndighetsålder, minst grundar sig på något afseende till bedömandet af den ålder då menniskan i allmänhet kan anses mogen till (NR RR nn