Aftonbladet – 3 augusti 1842, sida 2

Article Image
chien också en gång varit skådeplats för krig. År 1649 eftersatte Czarniecki från Smoguleck en skara kossacker, som plundrade landet, och slog dem vid Stepan, såsom Samuel Tvardowski berättar i sin sång öfver det inbördes kriget. . Nu för tiden är Stepan mer värdt att nämnas för dess invånares, än för dess historiska minnesmärkens skull. Den gamla, i grekisk stil uppbyggda synagogan, några grekiska och en katholsk kyrka samt ett kapell med grefvens af Worcell graf, i forn af en pyramid, äro Stepans samtliga monumenter. Syaagogans byggnadssätt, hvilken ligger nära Horyns strand, tyckes antyda en hög ålder. Judarne hafva här sin Magid, alla rabbiners rabbin, hvilken bär hvita kläder, skall vara en vorklig Salomo, och hvilken de akta högt. Från långt bort belägna ställen hänskjutas, enligt hvad som berättas, de mest svårlösta rättsfrågor till hans afgörande. Magid förstår hvarken pohlska eller ryska, utan blott hebräiska och bruten tyska; han åker i en halftäckt vagn och räknar sig bland en af de 72 visa, på hvilkas skuldror den judiska verlden hvilar. Judarnes närvarande ställning är välbekant. Den högsta jurisdiktioaen öfver dem tillhörde förut, jag vet icke af hvad orsak, det andliga ståndet. Diocessynoderna fastställde förskrifterna för deras uppförande, deras lefnadssätt och deras förhållanden till de öfriga invånarne, i synnerhet till dem af den katholska trosbekännelsen. Den vanliga intoleransen visar sig i alla dessa förordningar. Så t, ex. tillät dem synoden i Luch att nödtorfteligen reparera den gamla synagogan, men uppförandet af nya, serdeles högre, större och murade byggnader, förbjöds strängeligen. De måste, till skilnad från de kristna, bära en olika klädsel, gul mössa och en rock, utan alla prydnader och dyrbarheter; det var dem förbjudot, att, under den heliga veckan och vid processioner, visa sig på gatorna; dörrarna och fönstren )å de hus, förbi hvilka katholikerne förde det hemåste tillslutas, och vid den lilla ste judarne sjelfva draga sig in i i Vidare var det hvarie jude rbjudet att 5 ofia skett me 1 t rrenderade af d — såsom orsek dertill

3 augusti 1842, sida 2

Thumbnail