Aftonbladet – 27 juli 1842, sida 2

— Min vän är upptagen af ett ganska intres sant parti: kommer han att vinna? Se der der fråga jag nu funderar på. Ehuru jag vände mig åt spelbordet, misstog sig icke fru Richomme på min fråga, som min: blickar eljest närmare förklarade. Hon begrep att det icke var wistpartiet hvarpå jag anspe lade, och svarade i en skarp ton: — Om det beror på mig skail han tappa. — Millioner! tänkte jag, det ser ut som fäst ningen icke vore hågad att kapitulera och mir vän Malechard är icke så långt avancerad som jag trodde. I detta ögonblick hördes pisksmällar och då net af en vagn, som rullade in på gården. Vis detta buller, som förkunnade fru Richomme systers ankomst, reste sig frun, med eit tecke; till harm, och lemnade salongen. De speland fortforo orubbligt i sitt parti och jag förvånad mig föga deröfver, väl vetande att ett parti WIS är ett heligt verk, som sjelfva yttersta domen ankomst knappt skulle kunna afbryta Hva mig angår måste jag medgifva, att jag Inlogs a en :liten darrning, som lät mig känna, att ja; var mindre slö än jag någon gång föreställt mig Gud förlåte mig, känner jag icke hjertklapp ning, tänkte jag, nöjd med denna ungdom liga rörelse; skall detta betyda att jag komme att bli kär? Jag antar det såsom ett förebud Att tilistå hela min svaghet, reste jag mi upp och gick till en spegelatt mönstra min figur med hvilken jag efter vanan var föga nöjd Sedan jag fört handen i håret och vridit p halsduksknuten, vände jag ryggen åt kakelugns nichen och intog en ställning, som efier mi